Jernbane.net


Leeuwarden: Inne i stationshuset, byggt 1904

copyright Sören Heise

Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net

Leeuwarden: Inne i stationshuset, byggt 1904, 25.5.2013

Fotograf:
Sören Heise

EXIF-data:
Ingen EXIF-data tilgjengelige.

Fotografens plassering:
OpenRailwayMap - OpenStreetMap - Google - Bing

Plassering i gallerierne:
Nederland > Baner og stasjoner > 19 Utrecht - Amersfoort - Zwolle - Leeuwarden > Leeuwarden
Nederland > Baner og stasjoner > 19 - 23 Arnhem - Zwolle - Leeuwarden > Leeuwarden (Km 166,2)
Nederland > Baner og stasjoner > 41 Leeuwarden - Harlingen Haven > Leeuwarden

Bildepresentasjon i Postvogna:
[Nederländerna] Hengelo och Leeuwarden

Ytterligere info:
Leeuwardens station har bara ett genomgående perrongspår men flera säckspår. Järnvägen kom hit 1863. Den första linjen kom från Harlingen. Den är del av så kallade Statslijn B, en väst-öst-förbindelse mellan Harlingen till den (då) preussiska gränsen efter Nieuweschans. 1866 invigdes fortsättningen till Groningen. Under tiden hade linjen Leeuwarden - Harlingen varit en isolerad sträcka.

1868 invigdes banan söderut till Zwolle som möjliggör en snabb järnvägsförbindelse med kungarikets andra delar. Linjen elektrifierade år 1952, alla andra linjer i Groningen är inte elektrifierade.

1885 kom banan via Sneek till Starum. Via en färjelinje till Enkhuizen fanns det en annan förbindelse med huvudstaden som drevs av privatbanan HSM. Alla andra linjer drev av Staatsspoorwegen.

År 1901 kom den sista banan när Noord-Friesche Locaalspoorweg-Maatschappij öppnade en sträcka norrut. Denna anslutade med flera sidolinjer regionen norr om linjen Leeuwarden - Harlingen. De första avsnitten lades ner så tidigt som 1933 och 1997 gick det sista tåget på det sista avsnittet, Leeuwarden - Stiens.

Driften på diesellinjerna övertogs 1999 av Noordnet som numera ingår helt i Arriva-koncernen. Numera går Stadler-tillverkade GTW-motorvagnar som marknadsförs under namnet Spurt.
Leeuwardens station har bara ett genomgående perrongspår men flera säckspår. Järnvägen kom hit 1863. Den första linjen kom från Harlingen. Den är del av så kallade Statslijn B, en väst-öst-förbindelse mellan Harlingen till den (då) preussiska gränsen efter Nieuweschans. 1866 invigdes fortsättningen till Groningen. Under tiden hade linjen Leeuwarden - Harlingen varit en isolerad sträcka.

1868 invigdes banan söderut till Zwolle som möjliggör en snabb järnvägsförbindelse med kungarikets andra delar. Linjen elektrifierade år 1952, alla andra linjer i Groningen är inte elektrifierade.

1885 kom banan via Sneek till Starum. Via en färjelinje till Enkhuizen fanns det en annan förbindelse med huvudstaden som drevs av privatbanan HSM. Alla andra linjer drev av Staatsspoorwegen.

År 1901 kom den sista banan när Noord-Friesche Locaalspoorweg-Maatschappij öppnade en sträcka norrut. Denna anslutade med flera sidolinjer regionen norr om linjen Leeuwarden - Harlingen. De första avsnitten lades ner så tidigt som 1933 och 1997 gick det sista tåget på det sista avsnittet, Leeuwarden - Stiens.

Driften på diesellinjerna övertogs 1999 av Noordnet som numera ingår helt i Arriva-koncernen. Numera går Stadler-tillverkade GTW-motorvagnar som marknadsförs under namnet Spurt.


Leeuwardens station har bara ett genomgående perrongspår men flera säckspår. Järnvägen kom hit 1863. Den första linjen kom från Harlingen. Den är del av så kallade Statslijn B, en väst-öst-förbindelse mellan Harlingen till den (då) preussiska gränsen efter Nieuweschans. 1866 invigdes fortsättningen till Groningen. Under tiden hade linjen Leeuwarden - Harlingen varit en isolerad sträcka.

1868 invigdes banan söderut till Zwolle som möjliggör en snabb järnvägsförbindelse med kungarikets andra delar. Linjen elektrifierade år 1952, alla andra linjer i Groningen är inte elektrifierade.

1885 kom banan via Sneek till Starum. Via en färjelinje till Enkhuizen fanns det en annan förbindelse med huvudstaden som drevs av privatbanan HSM. Alla andra linjer drev av Staatsspoorwegen.

År 1901 kom den sista banan när Noord-Friesche Locaalspoorweg-Maatschappij öppnade en sträcka norrut. Denna anslutade med flera sidolinjer regionen norr om linjen Leeuwarden - Harlingen. De första avsnitten lades ner så tidigt som 1933 och 1997 gick det sista tåget på det sista avsnittet, Leeuwarden - Stiens.

Driften på diesellinjerna övertogs 1999 av Noordnet som numera ingår helt i Arriva-koncernen. Numera går Stadler-tillverkade GTW-motorvagnar som marknadsförs under namnet Spurt.





  Likte du dette bildet, liker du sikkert noen av disse:

Station Arnhem, tidtabeller
Fotograf: Sören Heise
Trådbussar vid Arnhems station
Fotograf: Sören Heise
Station Deventer
Fotograf: Sören Heise
Station Zwolle
Fotograf: Sören Heise
Station Arnhem, gångtunneln
Fotograf: Sören Heise