Jernbane.net

Hjem > Tyskland > Baner og stasjoner > 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen
Støtt oss
Ukens Bilde
Green Cargo T44.314 og 282 med tog 84810 her ved Landet, mellom Koppang og Stai
Fotograf: Johan Adler Ribe

Tidligere Ukens Bilde

Dagens bilde
dgens bilde
MjbaD MQ 4111/4911 "Fjorden" som MP 3136 kort efter ovk. 360 i Holstebro
Fotograf: Thomas Rithmester

Tidligere Dagens Bilde


Top 100
Top 100
Gamle slitere i Skien
Fotograf: Rolf Støen

Top-100-bilder

Nyeste opplastninger
Nyeste innlegg
TWITTER på Jernbane.Net
Jernbane.net på TWITTER


304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen

Beskrivelse

Banan Stendal - Salzwedel - Uelzen är del av förbindelsen mellan Berlin och Nordsjökusten som är känd som Amerikalinie. Den byggdes av Magdeburg-Halberstädter Eisenbahn (MHE) som övertogs av preussiska staten år 1879. Förbindelsen måste korsa kungariket Hannovers stambana Lehrte - Harburg (Hannover - Hamburg). För mötesplatsen fanns sedan 1855 flera föreslag. Det fanns stort sett två varianter, en „preussisk” och en „hannoversk”. Denna andra hade som mål att ansluta Wendland. Men det blev den „preussiska” lösningen som byggdes - kanske även som följd av året 1866 där Hannover blev del av Preussen. 1867 tilldelades koncessionen: 18 mars beslutade MHE att bygga en bana från Berlin till Lehrte med en gren från Stendal via Salzwedel till Uelzen. Vår bandel Salzwedel - Uelzen öppnades 15 april 1873 (15 maj 1873 tillkom förlängingen från Salzwedel via Uelzen och Soltau till Langwedel nära Bremen). Den var och är igen den mest viktiga järnvägen i Wendland trots att regionen berörs endast i dess södra utkanterna där det fanns maximalt tre stationer. Sommaren 1939 gick på detta avsnitt sju lokaltåg- och åtta och ett halvt expresstågpar.
När kriget var slut och Tyskland ockuperat (i dagens Sachsen-Anhalt stod Röda armén, i dagens Niedersachsen britiska soldater) slutade trafiken mellan Bergen (Dumme) och Schnega. Mellan Salzwedel och Bergen gick det sista tåget 3 juli 1951; 1952 revs spåren. Väster om gränsen tillkom redan 1945 en ny stopp, Nienbergen. Den låg ganska nära gränsen och bara lite längre borta från Bergen än den gamla staionen.
1946 fanns tanken att återöppna förbindelsen, men så blev det inte. Bandelen Nienbergen - Uelzen hade nu endast lokal betydelse, det andra spåret revs. 25 maj 1974 slutade persontrafiken till Nienbergen, i början av 1990-talet även godstrafiken.
I samband med „Verkehrsprojekte Deutsche Einheit” fattades beslutet att återuppbygga banan Salzwedel - Wieren. Samtidigt skulle sträckorna Stendal - Salzwedel och Wieren - Uelzen moderniseras. Trafiken mellan Salzwedel och Wieren kom igån igen 19 december 1999. Men stationerna Bergen (Dumme), Nienbergen, Varbitz och Heuerstorf är fortfarande stängda och återkommer väl aldrig.
Aktuellt (våren 2019) pågår planeringen för att bygga det andra spåret på nytt (främst för godstrafiken). Öster om Salzwedel är det klart, väster om staden ser man ännu ingenting. Banan har betydelse för trafiken till hamnen i Hamburg. Persontrafiken är inte alltför starkt. I regionaltrafiken har man tvåtimmestrafik mellan Magdeburg, Stendal och Uelzen - med några tåg till under rusningen är det upp till tio tågpar). Här går lokdragna tåg. Det tillkommer IRE-tågen Berlin - Hamburg (upp till två par). Den direkta förbindelsen med Polen slutade att gå för några år sedan. Lokaltrafiken mellan Stendal och Salzwedel utförs mestadels med motorvagnar.



Hohenwulsch var en av många järnvägsknutpunkter med bara lokal betydelse. Den lilla landsbyn hade en så stor betydelse att järnvägsstationen fick sitt namn efter den lilla staden Bismark som ligger 2,5 km borta. Stationen blev till järnvägsknutpunkt när bolaget AG Kleinbahn Bismark-Calbe-Beetzendorf-Diesdorf byggde en bana. Den öppnades 8 december 1899 mellan Hohenwulsch, Calbe und Beetzendorf. Efter att ha gått samman med två andra bolag ändrades namnet till Altmärkische Kleinbahn AG innan den inkorporerades i Reichsbahn år 1949. 10 mars 1991 slutade persontrafiken mellan Kalbe (nu med k) och Beetzendorf. Bandelen mellan Hohenwulsch och Kalbe (Milde) var till och med i drift fram till 9 juni 2001.

Ännu mera oviktigt var banan som sammanband med 21,7 km längd Hohenwulsch med Peulingen. Den byggdes av Stendaler Kleinbahn-AG. 23 oktober 1916 öppnades bandelen Peulingen - Darnewitz, 18 oktober 1921 fortsättningen från Darnewitz till Hohenwulsch. Banan skulle inte fylla 30 år: 3 oktober 1951 gick det sista tåget, 15 november samma år hade den rivits helt.
4 oktober 1953 fick Bismarks stationer nya namn: Bismark (Altm.) Stadt blev till Bismark (Altm.) medan stationen som fram till då hette Bismark (Altm.) fick det nya namnet Hohenwulsch, liksom den förra stationen Bismark (Altm.) Ost som lå snarare söder än öster om stambanan.



Stationen i Salzwedel har två moderna mittperronger. Stationshuset är privatägd och moderniserades under året 2018.

Av Salzwedels nerlagda järnvägar delades bara en efter 1945. Det var linjen till Lüchow som hade öppnats 1 oktober 1891. Den var del av banan Salzwedel - Dannenberg (Lüchow - Dannenberg öppnades 1 april 1911) som hade alltid endast lokal betydelse. Mellan Lübbow som var den sista stationen i väst och Salzwedel slutade trafiken år 1945. 21 maj 1955 gick det sista persontåget mellan Lüchow och Lübbow, 4 juli 1960 också mellan Dannenberg och Lüchow (varmed persontågen på Lüchow-Schmarsauer Eisenbahn kunde inte nås med tåg). Mellan 21 augusti 1965 och 31 maj 1975 gick det igen persontåg Dannenberg - Lüchow. Denna bandel finns kvar, av och till går det turisttåg.

1 november 1889 öppnades den drygt 60 kilometer långa järnvägslinjen mellan Salzwedel och Oebisfelde. 28 september 2002 slutade persontrafiken. Banans södra del har rivits, spåret mellan Salzwedel och Klötze finns kvar, ganska sällan går det tåg här.

Det Första världskriget var orsaken till att linjen Salzwedel - Wittenberge öppnades först år 1922: 4 maj till Arendsee, 15 december vidare till Geestgottberg vid stambanan Stendal - Wittenbege. Från september gick persontågen endast under helgen, detta slutade december 2004 när den lades ner. Som linjen till Oebisfelde tillhör denna bana Deutsche Regionaleisenbahn, bandelen Salzwedel - Arendsee sägs vara driftsklart.

Två banor till som fanns i Salzwedel trafikerades fram till punkten där Reichsbahn övertog av Salzwedeler Kleinbahnen och var i början smalspåriga. 27 september 1980 gick det sista persontåget mellan Salzwedel och Badel; banan till Diesdorf lades ner i två delar: 23 maj 1993 mellan Dähre och Diesdorf, 31 december 1995 mellan Salzwedel och Dähre. Bägge banor som hade i Salzwedel en egen station mittemot Reichsbahnhof är rivna.

 

(Text: Sören Heise, uppdaterat december 2019)

Beskrivelse

Banan Stendal - Salzwedel - Uelzen är del av förbindelsen mellan Berlin och Nordsjökusten som är känd som Amerikalinie. Den byggdes av Magdeburg-Halberstädter Eisenbahn (MHE) som övertogs av preussiska staten år 1879. Förbindelsen måste korsa kungariket Hannovers stambana Lehrte - Harburg (Hannover - Hamburg). För mötesplatsen fanns sedan 1855 flera föreslag. Det fanns stort sett två varianter, en „preussisk” och en „hannoversk”. Denna andra hade som mål att ansluta Wendland. Men det blev den „preussiska” lösningen som byggdes - kanske även som följd av året 1866 där Hannover blev del av Preussen. 1867 tilldelades koncessionen: 18 mars beslutade MHE att bygga en bana från Berlin till Lehrte med en gren från Stendal via Salzwedel till Uelzen. Vår bandel Salzwedel - Uelzen öppnades 15 april 1873 (15 maj 1873 tillkom förlängingen från Salzwedel via Uelzen och Soltau till Langwedel nära Bremen). Den var och är igen den mest viktiga järnvägen i Wendland trots att regionen berörs endast i dess södra utkanterna där det fanns maximalt tre stationer. Sommaren 1939 gick på detta avsnitt sju lokaltåg- och åtta och ett halvt expresstågpar.
När kriget var slut och Tyskland ockuperat (i dagens Sachsen-Anhalt stod Röda armén, i dagens Niedersachsen britiska soldater) slutade trafiken mellan Bergen (Dumme) och Schnega. Mellan Salzwedel och Bergen gick det sista tåget 3 juli 1951; 1952 revs spåren. Väster om gränsen tillkom redan 1945 en ny stopp, Nienbergen. Den låg ganska nära gränsen och bara lite längre borta från Bergen än den gamla staionen.
1946 fanns tanken att återöppna förbindelsen, men så blev det inte. Bandelen Nienbergen - Uelzen hade nu endast lokal betydelse, det andra spåret revs. 25 maj 1974 slutade persontrafiken till Nienbergen, i början av 1990-talet även godstrafiken.
I samband med „Verkehrsprojekte Deutsche Einheit” fattades beslutet att återuppbygga banan Salzwedel - Wieren. Samtidigt skulle sträckorna Stendal - Salzwedel och Wieren - Uelzen moderniseras. Trafiken mellan Salzwedel och Wieren kom igån igen 19 december 1999. Men stationerna Bergen (Dumme), Nienbergen, Varbitz och Heuerstorf är fortfarande stängda och återkommer väl aldrig.
Aktuellt (våren 2019) pågår planeringen för att bygga det andra spåret på nytt (främst för godstrafiken). Öster om Salzwedel är det klart, väster om staden ser man ännu ingenting. Banan har betydelse för trafiken till hamnen i Hamburg. Persontrafiken är inte alltför starkt. I regionaltrafiken har man tvåtimmestrafik mellan Magdeburg, Stendal och Uelzen - med några tåg till under rusningen är det upp till tio tågpar). Här går lokdragna tåg. Det tillkommer IRE-tågen Berlin - Hamburg (upp till två par). Den direkta förbindelsen med Polen slutade att gå för några år sedan. Lokaltrafiken mellan Stendal och Salzwedel utförs mestadels med motorvagnar.



Hohenwulsch var en av många järnvägsknutpunkter med bara lokal betydelse. Den lilla landsbyn hade en så stor betydelse att järnvägsstationen fick sitt namn efter den lilla staden Bismark som ligger 2,5 km borta. Stationen blev till järnvägsknutpunkt när bolaget AG Kleinbahn Bismark-Calbe-Beetzendorf-Diesdorf byggde en bana. Den öppnades 8 december 1899 mellan Hohenwulsch, Calbe und Beetzendorf. Efter att ha gått samman med två andra bolag ändrades namnet till Altmärkische Kleinbahn AG innan den inkorporerades i Reichsbahn år 1949. 10 mars 1991 slutade persontrafiken mellan Kalbe (nu med k) och Beetzendorf. Bandelen mellan Hohenwulsch och Kalbe (Milde) var till och med i drift fram till 9 juni 2001.

Ännu mera oviktigt var banan som sammanband med 21,7 km längd Hohenwulsch med Peulingen. Den byggdes av Stendaler Kleinbahn-AG. 23 oktober 1916 öppnades bandelen Peulingen - Darnewitz, 18 oktober 1921 fortsättningen från Darnewitz till Hohenwulsch. Banan skulle inte fylla 30 år: 3 oktober 1951 gick det sista tåget, 15 november samma år hade den rivits helt.
4 oktober 1953 fick Bismarks stationer nya namn: Bismark (Altm.) Stadt blev till Bismark (Altm.) medan stationen som fram till då hette Bismark (Altm.) fick det nya namnet Hohenwulsch, liksom den förra stationen Bismark (Altm.) Ost som lå snarare söder än öster om stambanan.



Stationen i Salzwedel har två moderna mittperronger. Stationshuset är privatägd och moderniserades under året 2018.

Av Salzwedels nerlagda järnvägar delades bara en efter 1945. Det var linjen till Lüchow som hade öppnats 1 oktober 1891. Den var del av banan Salzwedel - Dannenberg (Lüchow - Dannenberg öppnades 1 april 1911) som hade alltid endast lokal betydelse. Mellan Lübbow som var den sista stationen i väst och Salzwedel slutade trafiken år 1945. 21 maj 1955 gick det sista persontåget mellan Lüchow och Lübbow, 4 juli 1960 också mellan Dannenberg och Lüchow (varmed persontågen på Lüchow-Schmarsauer Eisenbahn kunde inte nås med tåg). Mellan 21 augusti 1965 och 31 maj 1975 gick det igen persontåg Dannenberg - Lüchow. Denna bandel finns kvar, av och till går det turisttåg.

1 november 1889 öppnades den drygt 60 kilometer långa järnvägslinjen mellan Salzwedel och Oebisfelde. 28 september 2002 slutade persontrafiken. Banans södra del har rivits, spåret mellan Salzwedel och Klötze finns kvar, ganska sällan går det tåg här.

Det Första världskriget var orsaken till att linjen Salzwedel - Wittenberge öppnades först år 1922: 4 maj till Arendsee, 15 december vidare till Geestgottberg vid stambanan Stendal - Wittenbege. Från september gick persontågen endast under helgen, detta slutade december 2004 när den lades ner. Som linjen till Oebisfelde tillhör denna bana Deutsche Regionaleisenbahn, bandelen Salzwedel - Arendsee sägs vara driftsklart.

Två banor till som fanns i Salzwedel trafikerades fram till punkten där Reichsbahn övertog av Salzwedeler Kleinbahnen och var i början smalspåriga. 27 september 1980 gick det sista persontåget mellan Salzwedel och Badel; banan till Diesdorf lades ner i två delar: 23 maj 1993 mellan Dähre och Diesdorf, 31 december 1995 mellan Salzwedel och Dähre. Bägge banor som hade i Salzwedel en egen station mittemot Reichsbahnhof är rivna.

 

(Text: Sören Heise, uppdaterat december 2019)



Stendal (km 0,0)
Stendal: Nergång till Röxer Tunnel
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 5 bilder - se alle
Bahnhof Stendal, 21.5.2011
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Stationshuset med hög perrong, hät 642 229 till Braunschweig
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Nergång till Röxer Tunnel
© Sören Heise
Finn i Postvogna


Steinfeld (bei Stendal) (km 9,1)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.


Kläden Hp. (km 14,3)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.


Kläden (Kreis Stendal) (km 15,3)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.


Hohenwulsch (km 20,0)
Hohenwulsch: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 10 bilder - se alle
Hohenwulsch: Tre spår, två perronger
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hohenwulsch: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hohenwulsch: Stationshusets ingång
© Sören Heise
Finn i Postvogna


Meßdorf † (km 25,7)
Meßdorf: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 5 bilder - se alle
Meßdorf: Landsvägen leder till byn
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Meßdorf: Med perrongen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Meßdorf: Ingången
© Sören Heise
Finn i Postvogna

Med årstidtabellen 2018 gick det andra spåret mellan Hohenwulsch och Brunau-Packebusch i drift. Det är här där Meßdorf ligger. I samband med utbyggnaden behövde hållplatsen en perrong till. Den som skulle ha kostat runt 500.000 Euro byggdes inte, man ansåg att det skulle blir för dyrt för stationens tolv dagliga resenärer. Det var runt 50 personer som tog avsked den sista dagen. Hållplatsen Meßdorf stängdes därmed 9 december 2017.

Legg til informasjon om 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen - Meßdorf † (km 25,7)


Brunau-Packebusch (km 32,0)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.


Fleetmark (km 40,5)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.


Pretzier (km 49,7)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.


Salzwedel (km 57,9)
Salzwedel: En perrongbild till
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 12 bilder - se alle
Salzwedel: Perrongbild
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Salzwedel: Gångtunneln
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Salzwedel: Vid ingången till tunneln
© Sören Heise
Finn i Postvogna


Linjebilder Salzwedel - Bergen
I alt 1 bilde
IRE-tåget Berlin -> Hamburg vid Rockenthin
© Sören Heise
Finn i Postvogna
IRE-tåget Berlin -> Hamburg vid Rockenthin
© Sören Heise
Finn i Postvogna

Hestedt
I alt 1 bilde
Hestedt: Minnestavla
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hestedt: Minnestavla
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Avstånden mellan Salzwedel och Bergen (Dumme) är med 13 kilometrar ganska långt, det fanns aldrig en mellanstaion. Kort före den gamla stationen Bergen ligger till höger Hestedt. Där börjades officiellt arbeten för banans återuppbyggnad.

Legg til informasjon om 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen - Hestedt


Bergen (Dumme) † (km 70,0)
Bergen (Dumme): Stationsvägen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bergen (Dumme): Stationsvägen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bergen (Dumme): Den gamla stationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bergen (Dumme): Den gamla stationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Den lilla orten Bergen an der Dumme, belägen vid Wendland:s södra ytterkant, har en Bahnhofstraße (stationsväg). Strax efter byns slut ser vägen ut som för 80 år sedan. Detta är bara logiskt sedan den förde från 1945 till 1990 endast till gränsen. Men fanns det 1938 redan begränsningen till 30 km/h och ett skylt att man kör där på egen risk? Efter gränsen är det i Sachsen-Anhalt inte långt till Klein Grabenstedt. När byn är slut svänger landsvägen till vänster - och där ser man redan Bergens station.

Legg til informasjon om 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen - Bergen (Dumme) † (km 70,0)


Nienbergen † (km 72,0)
I alt 1 bilde
Nienbergen: Här fanns perrongen, till vänster om spåret
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Nienbergen: Här fanns perrongen, till vänster om spåret
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Nienbergen kom rätt sent in i tidtabellen. Belägen strax efter Dumme, en liten vattendrag, är det den första niedersächsiska byn vid Amerikalinie. Hösten 1945 förlängdes persontrafiken från Schnega hit. 26 maj 1974 stängdes persontrafiken från Wieren hit. Det är inget kvar som påminner om stationen.

Legg til informasjon om 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen - Nienbergen † (km 72,0)


Schnega (km 76,2)
Schnega: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 4 bilder - se alle
Schnega: Gammal banvaktstuga
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Schnega: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Schnega: Perrongbild
© Sören Heise
Finn i Postvogna

Schnega är i dag den enda mellanstation av denna bana i Wendland. Den ligger en liten bit söder om byn med samma namn.

OBSERVERA: Fotot som betecknas med „Schnega: Stationshuset” visar inte stationshuset, utan den gamla krogen. Stationshuset revs redan juli 1981.

Legg til informasjon om 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen - Schnega (km 76,2)


Varbitz † (km 82,7)
Varbitz: Det gamla stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Varbitz: Det gamla stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Varbitz: Det gamla stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Varbitz är en liten landsby som tillhör kommunen Soltendieck, Landkreis Uelzen. Två små landsvägar som lämnar byn söderut korsar järnvägen. Men det är en liten skogsväg som leder till den tidigare stationen Varbitz. Den ligger i Landkreis Lüchow-Dannenberg, ganska nära gränsen till Landkreis Uelzen. Stationshuset som står tomt under besöket (sensommaren 2018) ligger vid en annan liten landsväg.

Legg til informasjon om 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen - Varbitz † (km 82,7)


Soltendieck (km 86,2)
Soltendieck: En modern hållplats
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Soltendieck: En modern hållplats
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Soltendieck: En modern hållplats
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Soltendieck hade en gång en station. Nu är en hållplats kvar. Stationshuset har rivits, men ett bostadshus finns kvar.

Legg til informasjon om 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen - Soltendieck (km 86,2)


Heuerstorf (†)
Heuerstorf: Vid plankorsningen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Heuerstorf: Vid plankorsningen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Heuerstorf: Den gamla banvaktstugan
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Heuerstorf: Buss i stället för tåg
© Sören Heise
Finn i Postvogna
1 december 1957 öppnades den lilla hållplatsen Heuerstorf där tågen stannade endast vid behov. Den befann sig troligvis vid banvaktstugan norr om byn och trafikerades fram till maj 1974 när persontrafiken slutade.

Legg til informasjon om 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen - Heuerstorf (†)


Wieren (km 93,7)
Wieren: Det forna stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 5 bilder - se alle
Wieren: Det forna stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Wieren: Mot öst
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Wieren: Mellan perrongen och ställverket inget spår 4
© Sören Heise
Finn i Postvogna

En gång avgick det nio banor från mellanstationerna på linjen Stendal - Uelzen.

De två i Hohenwulsch och den enda i Pretzier är nerlaga och rivna.
I Salzwedel finns två av fem kvar, men utan regelbunden trafik.

Här i Wieren avgår sidobanan från Braunschweig via Gifhorn till Wieren, den sista med daglig trafik. Denna bana öppnades under perioden 1889 - 1990 i flera avsnitt. Från dagens station Gifhorn (tidigare Isenbüttel-Gifhorn, vid stambanan Berlin - Hannover) fanns det i början endast två säckbanor för godstrafiken.

Först kom förbindelsen söderut till Meine som öppnades 1 mars 1889 (persontrafik sedan 1 juli 1890). Norrut gick det sedan 1 maj 1889 godståg till Triangel. Stationen vid södra ände av Neudorf-Platendorf såg det första persontåget 1 november samma år. 1 juli 1894 invigdes bandelen Meine - Braunschweig. Sedan 1 september 1900 trafikeras även banans norra del från Triangel via Wittingen till Wieren.

Banan som har ännu inte moderniserats trafikeras sedan några år av bolaget Erixx.

Bandelen Wieren - Uelzen har en lite konstig tidtabell: På bägge förbindelser, Magdeburg - Uelzen och Wieren - Uelzen, är det tvåtimmestrafik.
Bägge tåg går med endast få minusters mellanrum, det elektriska i bägge riktningar först.
Stationen Wieren har tre spår och två perronger.

Stationshuset söder om banan är i privat ägo.
Norr om banan står det moderna ställverkshus.

Legg til informasjon om 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen - Wieren (km 93,7)


Stederdorf (km 98,3)
Stederdorf (Kreis Uelzen)
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 4 bilder - se alle

© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stederdorf (Kreis Uelzen)
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stederdorf (Kreis Uelzen)
© Sören Heise
Finn i Postvogna

Stederdort (Kr Uelzen) har sitt binamn för att skilja byn från Stederdorf (Kr Peine) vid den gamla linjen från Peine via Plockhorst till Poppenbüttel och Paris. Nja, Peine - Plockhorst stämmar väl bättre. I Plockhorst mötte banan linjen från Braunschweig till Celle. Där korsade denna Lehrter Bahn Berlin - Hannover. Av stationen finns inte mycket kvar.
Här, nära Uelzen, började allt med en liten hållplats - endast vid behov - som öppnades 15 december 1886. Fem år senare fanns det möjligheter för godstrafik. Aktuellt är Stederdorf (byn är sammanvuxen med Wrestedt på andra sidan järnvägen) bara en hållplats. Direkt vid perrongen ett tegelstenshus där man kan läsa ortsnamnet. En gammal tavla berättar att det fanns ett ställverk därinne.

Legg til informasjon om 304 Stendal - Salzwedel - Wieren - Uelzen - Stederdorf (km 98,3)


Uelzen (km 107,5)
114 034 med RE till Halle i Uelzen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
114 034 med RE till Halle i Uelzen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Uelzen
© Bodo G. Meier
Finn i Postvogna
Uelzens stationshus i morgonsolen
© Sören Heise
Finn i Postvogna

andre
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.


Booking.com
Booking.com