Jernbane.net

Hjem > Nederland > Baner og stasjoner > 3 Nieuwediep – Amsterdam
Støtt oss
Ukens Bilde
ukens bilde
EL16 2209 med 5804 i Sundland
Fotograf: Jon-Andreas Sognnæs

Tidligere Ukens Bilde

Dagens bilde
dgens bilde
Tmy 105.110 sør for Vålberg
Fotograf: Jørn Ole Steina

Tidligere Dagens Bilde


Siste opplastninger
Siste innlegg
facebook

3 Nieuwediep – Amsterdam

Staatslijn K, er jernbanestrekningen mellom Den Helder og Amsterdam.
Strekningen er 81 km lang, banen ble elektrisifisert i 1931 med 1,5 kV =
Største hastighet på banen er 140 km/t



Den Helder
I alt 1 bilde
Regiorunner ved Den Helder
© Rune Fjellvang
Finn i Postvogna



Den Helder Zuid
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Anna Paulowna
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Schagen
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Heerhugowaard
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Alkmaar Noord
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Alkmaar
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Heiloo
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Castricum
I alt 1 bilde
Stationshuset i Castricum
© Markus Blidh
Finn i Postvogna



Uitgeest
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Krommenie-Assendelft
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Wormerveer
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Koog-Zaandijk
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Koog Bloemwijk
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Zaandam
Station Zaandam: Entrén under uren
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 4 bilder - se alle
Station Zaandam
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Station Zaandam med Sprinter till Rhenen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Station Zaandam: Entrén under uren
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Hemtunnel
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Amsterdam Sloterdijk
I alt 1 bilde
Sloterdijk
© Jan Kristiansen
Finn i Postvogna



Amsterdam Centraal
Amsterdam C: Busstationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 5 bilder - se alle
Amsterdam C: Busstationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Amsterdam C: Den lilla perronghallen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Amsterdam C: See från väst
© Sören Heise
Finn i Postvogna

Som också på andra platser så hade också de första järnvägslinjerna i Amsterdam alla en egen station. 50 år efter att Nederländernas första tåg hade gått ersattes de av en ny centralstation. Byggandes började år 1882, problem under byggandet ledde till att öppningen år 1885 sprack. Man valde att bygga stationen där Amsterdams hamn låg. Norr om staden, i vattendraget IJ, skapades tre öar för stationen och diversa tillhörande saker.

Stationshusets arkitekt var Pierre Cuypers som föddes i Roermond. I början hade stationen bara en perronghall som färdigställdes oktober 1889. En annan tillkom år 1922, först 1996 fick spåren mellan dem ett tak.

Stationen är aktuellt under ombyggnad och blir det under en längre period. Det byggs bl.a. en ny tunnelbanelinje som kommer att korsar IJ. Norr om stationen, mot IJ, byggdes en ny hall som används som busstation och ersätter hållplatsena som en gång var fördelade i stationsområdet. Spårvägarna förblir på stationsplatsen, det finns två vändslingor, den ena med tre, den andra med fyra spår. Dessutom byggs två gångtunnlar som korsar stationen. I motsatsen till gångtunnlarna kan de användas utan giltig biljett.

Stationshuset påminner stark om renässansens arkitektur, Cuypers byggdes bland många kyrkor också Nationalmuseet (Rijksmuseum) som kan ses som stationshusets motpart öder som stadscentret. Stationshusets mellandel med två torn påminner om en stadsport som Cuypers hade tänkt sig. Öster om mellandelen ligger kungens väntsal. Stationen har 15 spår. Ettan är ett säckspår i väst, av dem kvarvarande 14 är fyra perronglösa som används för att komma til rätt plats när ett annat tåg står på andra perrongdelen - det är absolut vanigt med två tåg på ett spår. När stationen öppnades trafikerades stationen av nästan 200 tåg per dag, i dag är det runt 1300.


------------


Det är fem järnvägslinjer som kommer till Amsterdam Centraal. Två av dem passerar stationen i öst, Muiderpoort, och tre den i väst, Sloterdijk. Västerut leder Oude Lijn vars del Amsterdam - Haarlem var Nederländernas första järnväg som öppnades 20 september 1839. Byggandet fortsatte från Haarlem till Leiden (1842), Den Haag (1843) och Delft till Rotterdam (1847). En första större ombyggnad pågick 1866, där bytte man spårvidden från 1945 till 1435 mm; linjen elektrifierades redan under åren 1924 t.o.m. 1927.
Liter väster om stationen Sloterdijk avgår en linje mot norr. Det är Statslijn K från Amsterdam till Den Helder. Bandelen Uitgeest - Zaandam öppnades 1869, år 1878 följde avsnittet söderut till Amsterdam med Hembrug, bron över kanalen. Bron förnyades år 1907 (och ersattes 1983 med en tunnel), linjen elektrifierades 1931.

Övanför denna två linjerna perronger och i rät vinkel ligger i Sloterdijk perrongen som tillhör linjen från Amsterdam till flgyplatsen Schiphol. Den är ringlinjens västra del och öppnades 1juni 1986.

Österut går två linjer, den Östra järnvägen (Oosterspoorweg) mot Amersfoort och Rhen-järnvägen (Rhijnspoorweg) till Elten. Den andra är den äldre, som början öppnades 18 december 1843 avsnittet mellan Amsterdam och Utrecht. I Amsterdam trafikerades i början stationen Weesperpoort, men sedan centralstataionen fanns fortsatte tågen dit. Först år 1939 stängdes säckstationen Weesperpoort. Från Utrecht fortsatte byggandes mot Tyskland: 17 juni 1844 kom man till Driebergen-Zeist, 15 mars 1845 Veenendaal och 16 maj Arnhem. Först elva år senare, 15 februari 1856, nådde man gränsen vid Elten och Emmerich. Då hade man redan bytt till normalspår, också denna bana hade byggts med bredspår. Bandelen mellan Amsterdam och Arnhem elektrifierades år 1938, avnittet till Emmerich (där systembytet sker) följde 1966.

Banan österut öppnades 10 juni 1874 mellan Amsterdam och Amersfoort (denna del betecknas som Gooilijn), 15 maj 1876 tillkom förläningningen via Apeldoorn till Zutphen. 1946 elektrifierades Gooilijn, 1951 fortsättningen till Apeldoorn. Hit har banan två spår, vidare till Zutphen går endast ett oelektrifierat spår som trafikeras i dag av Arriva. Från Gooilijn avgår bak Weesp linjen till ön Flevloland som öppnades 1987 och förlängdes december 2012 til Zwolle.


------------


Översikten över tågen som går sorteras bäst efter tågnummerserierna, enstaka turer (inkl. nattågen) och extra tåg under rusningstiden nämns inte (tidtabell 2013/2014):

120 ICE Amsterdam - Köln - Frankfurt
140 IC Amsterdam - Hannover - Berlin
800 IC Maastricht - Utrecht - Amsterdam - Alkmaar
900 ICDirect Amsterdam - Schiphol - Rotterdam - Breda
1500 IC Amersfoort - Amsterdam - Enkhuizen
2100 IC Amsterdam - Haarlem - Leiden - Den Haag
2200 IC Amsterdam - Haarlem - Leiden - Den Haag - Rotterdam - Dordrecht
2600 IC Lelystad - Amsterdam - Schiphol - Leiden - Den Haag - Rotterdam - Dordrecht - Vlissingen
3000 IC Nijmegen - Arnhem - Utrecht - Amsterdam - Alkmaar - Den Helder
4000 Sprinter Rotterdam - Gouda - Amsterdam - Uitgeest
4600 Sprinter Zwolle - Lelystad - Amsterdam
4700 Sprinter Amsterdam - Uitgeest
4800 Sprinter Amsterdam - Haarlem - Uitgeest
5400 Sprinter Amsterdam - Haarlem - Zandvoort aan Zee
5800 Sprinter Amersfoort - Amsterdam - Schiphol - Hoofddorp
9300 Thalys Amsterdam - Rotterdam - Brüssel - Paris

De nationella tågen går normalt varje halvtimma, så att man är inte tvungen att kolla tidtabellen. Man kan betecknas tågen i Nederländerna som ett enda, lite större, pendeltågsnät. December 2014 återkommer Beneluxtåget till Bryssel (timmestrafik).


Booking.com
Booking.com