BMb 75539 ved Kongsvinger stasjon
© Knut Erik Hagen
BPb 75439 ved Kongsvinger stasjon
© Knut Erik Hagen
BCMU 75339 ved Kongsvinger stasjon
© Knut Erik Hagen
BPa 75239 ved Kongsvinger stasjon
© Knut Erik Hagen
| 1043.01 i Salzburg |
![[bilde]](http://jernbane.net/upload_03/1352926724_98-009.jpg) |
| 1043.01 i Salzburg |
Österrikiska Statsbanorna (ÖBB) blev under 1970 intresserade av Rc2 och lånade, på våren
samma år, Rc2 1049 från SJ för prov vid Tauern och Semmering.
Efter genomförda adhesionsprov fastställde ÖBB att ett tyristorreglerat lok kunde utnyttja tillgänglig adhesion
minst 20 procent bättre än de konventionella lindningskopplar-reglerade loken. Tågvikterna över bergspassens 28 promilles stigningar kunde därmed höjas från 450 ton till 550 ton eller till 1100 ton för två lok i multipel. Detta var av stort värde eftersom standardgodstågen på flackland med maximalt 12 promilles stigning framförde 1100 ton.
Man kan göra följande sammanfattning av skillnader mellan loken då de Levererades till Österrike:
001–003 Levererades 1971, utan elbroms, motorer 900 kW (totalt 3.600 kW – samma som SJ Rc2).
004 Levererades 1972, med elbroms, motorer 900 kW (totalt 3.600 kW– samma som SJ Rc2).
005– 010 Levererade år 1973, med elbroms, motorer 1.000 kW (totalt 4.000 kW – samma som NSB El16).
Loken numrerades i en serie med numren 001 – 010. Av dessa lok finns idag 8 stycken kvar.
005 skrotades efter ett fall från en lyftanordning i Österrike år 2000.
004 har skrotats efter en brand som skedde i Sverige 2008.
Tågab äger idag Rc2 ÖBB med nummer 001, 002, 006, 007, 008, 009 och 010. Av dessa har samtliga lok utom 001 och 002 tillstånd att trafikera norsk infrastruktur.
Lok nr 001 och 002 ägdes innan Tågab av InfraNord i Sverige.
| ÖBB 1043 | |
| Bygget av | ASEA Västerås |
| Bygget antall | 10 |
| Nummer | 1043.001 – 010 |
| Byggeår | 1971–1974 |
| Største hastighet | 135km/t |
| Motor | 4 x LJH 108 |
| Effekt | 1043.001–1043.003: 3,600 kW (4,830 hp) 1043.004–1043.010: 4,000 kW (5,360 hp) |
| Ytelse | 1043.001–1043.003: 260 kN 1043.004–1043.010: 274 kN |
| Spenning | 15 kV/16,7 Hz |
| Elektrisk motstandsbrems | 1043.004 til 010 |
| Lengde o.b. | 15.580 mm |
| Adhesjonsvekt | 77tonn 83 tonn fra 1043.004 |
| Akselanordning | Bo’Bo’ |
| Sporvidde | 1435 mm (Normalspor) |
| Anmerkning/bevart | Solgt til Tågab |
| EVN-typenummer | |
| Tegning av ÖBB 1043 | |
![[bilde]](https://jernbane.net/upload_14/1476956899_OBB_1043.jpg) | |
| Tegning av ÖBB 1043 |
| ÖBB 1043 | |
| Bygget av | ASEA Västerås |
| Bygget antall | 10 |
| Nummer | 1043.001 – 010 |
| Byggeår | 1971–1974 |
| Største hastighet | 135km/t |
| Motor | 4 x LJH 108 |
| Effekt | 1043.001–1043.003: 3,600 kW (4,830 hp) 1043.004–1043.010: 4,000 kW (5,360 hp) |
| Ytelse | 1043.001–1043.003: 260 kN 1043.004–1043.010: 274 kN |
| Spenning | 15 kV/16,7 Hz |
| Elektrisk motstandsbrems | 1043.004 til 010 |
| Lengde o.b. | 15.580 mm |
| Adhesjonsvekt | 77tonn 83 tonn fra 1043.004 |
| Akselanordning | Bo’Bo’ |
| Sporvidde | 1435 mm (Normalspor) |
| Anmerkning/bevart | Solgt til Tågab |
| EVN-typenummer | |
Österrikiska Statsbanorna (ÖBB) blev under 1970 intresserade av Rc2 och lånade, på våren
samma år, Rc2 1049 från SJ för prov vid Tauern och Semmering.
Efter genomförda adhesionsprov fastställde ÖBB att ett tyristorreglerat lok kunde utnyttja tillgänglig adhesion
minst 20 procent bättre än de konventionella lindningskopplar-reglerade loken. Tågvikterna över bergspassens 28 promilles stigningar kunde därmed höjas från 450 ton till 550 ton eller till 1100 ton för två lok i multipel. Detta var av stort värde eftersom standardgodstågen på flackland med maximalt 12 promilles stigning framförde 1100 ton.
Man kan göra följande sammanfattning av skillnader mellan loken då de Levererades till Österrike:
001–003 Levererades 1971, utan elbroms, motorer 900 kW (totalt 3.600 kW – samma som SJ Rc2).
004 Levererades 1972, med elbroms, motorer 900 kW (totalt 3.600 kW– samma som SJ Rc2).
005– 010 Levererade år 1973, med elbroms, motorer 1.000 kW (totalt 4.000 kW – samma som NSB El16).
Loken numrerades i en serie med numren 001 – 010. Av dessa lok finns idag 8 stycken kvar.
005 skrotades efter ett fall från en lyftanordning i Österrike år 2000.
004 har skrotats efter en brand som skedde i Sverige 2008.
Tågab äger idag Rc2 ÖBB med nummer 001, 002, 006, 007, 008, 009 och 010. Av dessa har samtliga lok utom 001 och 002 tillstånd att trafikera norsk infrastruktur.
Lok nr 001 och 002 ägdes innan Tågab av InfraNord i Sverige.
| Relaterte sider |
| Rc2 ÖBB/ELL TÅGAB / TGOJ / BV / INFRANORD |
ÖBB 1043.01 - TÅGAB RC2 001 med Vättern Rundt tog
for Nässjö Järnvägsmuseum
© Ronny Maarud
1043 003 i Kristinehamn
© Markus Blidh
1043 004-9 i Kristinehamn
© Markus Blidh
ÖBB 1018-04 och 1043-06 på Salzburg Hbf
© Jan Olsson
1043 007-2 och en okänd i Kristinehamn.
© David Sohlberg
ÖBB 1043 009-8 i Kristinehamn
© Markus Blidh
ÖBB 1043 010-6 i Kristinehamn
© Markus Blidh
ÖBB 1043
© ASEA
Hector 241 009 "Moneypenny" med HectorRail tømmertog ved Langeland
© Ståle Hatlelid Karlsen
Gällivare: IORE 119 +1xx med malmvogner krysser tog 93
© Christoph Aders
Tog 471 avgår fra Mo i Rana
© Lars Kristian Røli
OBAS Di3.629 med fliscontainere ved Føttasjætra.
© Bernt Dillerud
TMZ 1407 ankommer Långsele från Dynäs
© Daniel Majd
ABs med Re 4824 mellem Holme-Olstrup og Haslev
© Poul Henning Hansen
