Relaterte sider |
Rheinmodellbahn |
Grüner F-??Zug: F 163 /? 164 Loreley-??Express |
Linke Rheinstrecke på Wikipedia |
479 Simmern - Emmelshausen - Boppard Süd (Hunsrückbahn) |
662 Worms - Monsheim - Alzey - Bingen |
Köln Hbf (-2,0) |
![]() |
Köln Hbf (-2,0) |
Koblenz Hbf (91,2) |
![]() |
Koblenz Hbf (91,2) |
Bank-Tunnel (367 m) |
![]() |
Bank-Tunnel (367 m) |
Kammereck-Tunnel (289 m) |
![]() |
Kammereck-Tunnel (289 m) |
Bingen (Rhein) Hbf (152,0) |
![]() |
Bingen (Rhein) Hbf (152,0) |
Beskrivelse
Venstre Rheinstrecke er en 185 km dobbelsporet jernbanestrekning som går gjennom Nordrhein-Westfalen og Rheinland-Pfalz.
Venstre Rheinstrecke var ferdig elektrisifisert i 1959.
Dagens Linke Rheistrecke ble åpnet i etapper, og til å begynne med var det tre jernbaneselskaper som bygget banen, og drev trafikken.
Det aller første avsnitt mellom Bonn og Köln ble åpnet den 15. februar 1844 av Bonn-Cölner Eisenbahn-Gesellschaft (BCE).
Opprinnelig startet banen ved stasjonen Köln St. Pantaleon beliggende litt syd for Köln Centrum.
Utgangstasjon for jernbanelinja er idag Köln Hbf i nord og banen ender på Mainz Hbf.
Historikk
1844 öppnades Linke Rheinstrecke (banan vid vänstra Rhenstranden) mellan Bonn och Köln. Elva år senare öppnades den första etappen längre söderut. 1870 kom en första sidobana. Den gick endast ner till Rhenstranden, men hade en forstättning mot Oberkassel höger om floden, och en tågfärja över Rhenen. Färjan gick sist när första världskriget började, den officiella nerläggningen var 1919.
1880 öppnades Voreifelbahn till Euskirchen.
1958 elektrifierades centralstationen. Det var när Bonn var förbundsrepublikens regeringssäte och några av besökarna kom med tåget. 1971 genomfördes en komunreform varmed Bonn blev större, som följd blev stationen Bonn en centralstation.
Det finns två andra banor som i dag drivs med Stadtbahn-vagnar. Det är f.d. Köln-Bonner-Eisenbahn som har två linjer mellan Köln och Bonn och det är Elektrische Bahnen der Stadt Bonn und des Rhein-Sieg-Kreises som har banor till Siegburg och Königswinter. Denna banor trafikerar tunnelbanestationen Hauptbahnhof.
Persontrafiken är rätt tät, själv om en del av tågen försvann när högtashighetsbanan Köln - Frankfurt oppnades. I fjärrtrafiken har man timmestrafik till Hamburg och Mainz men många tåg fortsätter, t.ex. går ett tågpar till Innsbruck. Det tillkommer oregelbundna förbindelser, t.ex. till Luxemburg och Norddeich Mole.
I regionaltrafiken går DB och Transregio.
Den sista kör lokaltågeslinjen Köln - Mainz med elektromotorvagnar serie 460 - Desiro Mainline.
Resten drivs av DB:
Regionaltåg Emmerich - Koblenz (elleock serie 146, dubbeldäckare)
Lokaltåg Wuppertal - Bonn-Mehlem (mestadels elmotorvagnar serie 425)
Lokaltåg mot Euskirchen - Bad Münstereifel (dieselmotorvagnar serie 620/622, delvis kvartstrafik)
Lokaltåg mot Ahr-dahlen (dieselmotorvagnar serie 620/622).
Text: Sören Heise (uppdaterat september 2014)
Jernbanestrekningen gjennom Oberen Mittelrheintal er en av de aller vakreste jernbanestrekninger i Tyskland.
Rhindalen mellom Bingen og Koblenz har siden år 2002 hatt status som UNESCO Verdenskultuarv. Fra toget kan du se over på motsatt side av Rhinen, der hvor Rechte Rheinstrecke går under tallrike borger og festningsverk, som Rheinpfalz ved byen Kaub, og ikke å forglemme Loreley.
Det var en torsdag när järnvägen kom till Boppard. Den 15 december 1859 öppnade Rheinische Eisenbahn-Gesellschaft delsträckan mellan Koblenz och Bingerbrück, dagens Linke Rheinstrecke. För dyrgt 50 år blev det Boppards enda järnväg.
1908 öppnades Hunsrückbahn mellan Boppard, Emmelshausen och Simmern. Persontrafiken mellan Emmelshausen och Simmern slutade år 1983, numera kan man cykla på banvallen. Avsnittet upp till Emmelshausen trafikeras fortfarande, fram till 1931 var det delvis kuggstångsdrift. Än i dag är banan klassifierad som Steilstrecke (brant bana) där speciella regler gäller och tågen behöver ett speciellt godkännande.
Under våren 1958 blev vår station elektrifierad, den 10 juni 2001 blev Boppards station en centralstation. Stadens borgmästare önskade det (och staden betalade). Om inte denna borgmästare hade funnist hade jag inte klivit av i Boppard. Det är ingen stor förlust att inte göra det, tycker jag.D
Det är få fjärrtåg som stannar i Boppard.
Regionaltrafiken drivs av tre bolag: Deutsche Bahn trafikerar snabba regionaltåg mellan Frankfurt, Mainz och Koblenz.
Transregio kör lokaltåg mellan Mainz, Koblenz och Köln som stannar vid varje mjölkpall. Man kör med elmotorvagnar Desiro Mainline (de enda som finns i Tyskland). Varumärket är Mittelrheinbahn.
Sidobanan till Emmelshausen trafikeras av Rhenus Veniro med dieselmotorvagnar Regioshuttle, man har tre stycken där). En liten depå finns i Boppard.
Banefakta : Linke Rheinstrecke. (Köln via Bonn, Koblenz og Bingen til Mainz ) | |
Bygget av | |
Streningsnummer DB | 2630 (Köln–Bingen) 2638 (Köln Hbf–Köln West) 3510 (Bingen–Mainz) |
Kursbuchstrecke DB | 470, 471 |
Byggeår | |
Største hastighet | 160 km/h |
Banens lengde i kilometer | 185 km dobbelsporet jernbanestrekning |
Sporvidde | 1435 mm (Normalspor) |
Dobbelspor | Gjennomgående dobbelsporet strekning |
Trafikkform | Person og godstrafikk. Lokaltrafikken bedrives av Trans Regio og DB (2013) Godstrafikken drives av flere operatører. |
Strømsystem | 15 kV 16,7 Hz ~ |
Anmerkning/bevart | |
EVN-typenummer |
Köln Hbf (-2,0) |
![]() |
Köln Hbf (-2,0) |
Koblenz Hbf (91,2) |
![]() |
Koblenz Hbf (91,2) |
Bank-Tunnel (367 m) |
![]() |
Bank-Tunnel (367 m) |
Kammereck-Tunnel (289 m) |
![]() |
Kammereck-Tunnel (289 m) |
Bingen (Rhein) Hbf (152,0) |
![]() |
Bingen (Rhein) Hbf (152,0) |
Beskrivelse
Venstre Rheinstrecke er en 185 km dobbelsporet jernbanestrekning som går gjennom Nordrhein-Westfalen og Rheinland-Pfalz.
Venstre Rheinstrecke var ferdig elektrisifisert i 1959.
Dagens Linke Rheistrecke ble åpnet i etapper, og til å begynne med var det tre jernbaneselskaper som bygget banen, og drev trafikken.
Det aller første avsnitt mellom Bonn og Köln ble åpnet den 15. februar 1844 av Bonn-Cölner Eisenbahn-Gesellschaft (BCE).
Opprinnelig startet banen ved stasjonen Köln St. Pantaleon beliggende litt syd for Köln Centrum.
Utgangstasjon for jernbanelinja er idag Köln Hbf i nord og banen ender på Mainz Hbf.
Historikk
1844 öppnades Linke Rheinstrecke (banan vid vänstra Rhenstranden) mellan Bonn och Köln. Elva år senare öppnades den första etappen längre söderut. 1870 kom en första sidobana. Den gick endast ner till Rhenstranden, men hade en forstättning mot Oberkassel höger om floden, och en tågfärja över Rhenen. Färjan gick sist när första världskriget började, den officiella nerläggningen var 1919.
1880 öppnades Voreifelbahn till Euskirchen.
1958 elektrifierades centralstationen. Det var när Bonn var förbundsrepublikens regeringssäte och några av besökarna kom med tåget. 1971 genomfördes en komunreform varmed Bonn blev större, som följd blev stationen Bonn en centralstation.
Det finns två andra banor som i dag drivs med Stadtbahn-vagnar. Det är f.d. Köln-Bonner-Eisenbahn som har två linjer mellan Köln och Bonn och det är Elektrische Bahnen der Stadt Bonn und des Rhein-Sieg-Kreises som har banor till Siegburg och Königswinter. Denna banor trafikerar tunnelbanestationen Hauptbahnhof.
Persontrafiken är rätt tät, själv om en del av tågen försvann när högtashighetsbanan Köln - Frankfurt oppnades. I fjärrtrafiken har man timmestrafik till Hamburg och Mainz men många tåg fortsätter, t.ex. går ett tågpar till Innsbruck. Det tillkommer oregelbundna förbindelser, t.ex. till Luxemburg och Norddeich Mole.
I regionaltrafiken går DB och Transregio.
Den sista kör lokaltågeslinjen Köln - Mainz med elektromotorvagnar serie 460 - Desiro Mainline.
Resten drivs av DB:
Regionaltåg Emmerich - Koblenz (elleock serie 146, dubbeldäckare)
Lokaltåg Wuppertal - Bonn-Mehlem (mestadels elmotorvagnar serie 425)
Lokaltåg mot Euskirchen - Bad Münstereifel (dieselmotorvagnar serie 620/622, delvis kvartstrafik)
Lokaltåg mot Ahr-dahlen (dieselmotorvagnar serie 620/622).
Text: Sören Heise (uppdaterat september 2014)
Jernbanestrekningen gjennom Oberen Mittelrheintal er en av de aller vakreste jernbanestrekninger i Tyskland.
Rhindalen mellom Bingen og Koblenz har siden år 2002 hatt status som UNESCO Verdenskultuarv. Fra toget kan du se over på motsatt side av Rhinen, der hvor Rechte Rheinstrecke går under tallrike borger og festningsverk, som Rheinpfalz ved byen Kaub, og ikke å forglemme Loreley.
Det var en torsdag när järnvägen kom till Boppard. Den 15 december 1859 öppnade Rheinische Eisenbahn-Gesellschaft delsträckan mellan Koblenz och Bingerbrück, dagens Linke Rheinstrecke. För dyrgt 50 år blev det Boppards enda järnväg.
1908 öppnades Hunsrückbahn mellan Boppard, Emmelshausen och Simmern. Persontrafiken mellan Emmelshausen och Simmern slutade år 1983, numera kan man cykla på banvallen. Avsnittet upp till Emmelshausen trafikeras fortfarande, fram till 1931 var det delvis kuggstångsdrift. Än i dag är banan klassifierad som Steilstrecke (brant bana) där speciella regler gäller och tågen behöver ett speciellt godkännande.
Under våren 1958 blev vår station elektrifierad, den 10 juni 2001 blev Boppards station en centralstation. Stadens borgmästare önskade det (och staden betalade). Om inte denna borgmästare hade funnist hade jag inte klivit av i Boppard. Det är ingen stor förlust att inte göra det, tycker jag.D
Det är få fjärrtåg som stannar i Boppard.
Regionaltrafiken drivs av tre bolag: Deutsche Bahn trafikerar snabba regionaltåg mellan Frankfurt, Mainz och Koblenz.
Transregio kör lokaltåg mellan Mainz, Koblenz och Köln som stannar vid varje mjölkpall. Man kör med elmotorvagnar Desiro Mainline (de enda som finns i Tyskland). Varumärket är Mittelrheinbahn.
Sidobanan till Emmelshausen trafikeras av Rhenus Veniro med dieselmotorvagnar Regioshuttle, man har tre stycken där). En liten depå finns i Boppard.
Banefakta : Linke Rheinstrecke. (Köln via Bonn, Koblenz og Bingen til Mainz ) | |
Bygget av | |
Streningsnummer DB | 2630 (Köln–Bingen) 2638 (Köln Hbf–Köln West) 3510 (Bingen–Mainz) |
Kursbuchstrecke DB | 470, 471 |
Byggeår | |
Største hastighet | 160 km/h |
Banens lengde i kilometer | 185 km dobbelsporet jernbanestrekning |
Sporvidde | 1435 mm (Normalspor) |
Dobbelspor | Gjennomgående dobbelsporet strekning |
Trafikkform | Person og godstrafikk. Lokaltrafikken bedrives av Trans Regio og DB (2013) Godstrafikken drives av flere operatører. |
Strømsystem | 15 kV 16,7 Hz ~ |
Anmerkning/bevart | |
EVN-typenummer |