Jernbane.net

Hjem > Tyskland > Baner og stasjoner > 123 Hannover - Soltau - Buchholz
Støtt oss
Ukens Bilde
ukens bilde
EL16 2209 med 5804 i Sundland
Fotograf: Jon-Andreas Sognnæs

Tidligere Ukens Bilde

Dagens bilde
dgens bilde
CFL MY 1146 og MX 1023 med måletog på Oddesundbroen
Fotograf: Allan Støvring-Nielsen

Tidligere Dagens Bilde


Siste opplastninger
Siste innlegg
facebook

123 Hannover - Soltau - Buchholz

Historikk

Regionen mellan Hannover i syd och Hamburg i norr, Lüneburger Heide, är gles befolkad och fick som följd inget tät statsbanenät. I öst går den norra delen av hannoverska „Kreuzbahn”, Lehrte - Celle - Uelzen - Lüneburg - Harburg. Harburg, söder om Elbe, nåddes 1 maj 1847.

Under april 1873 öppnades en övst-väst-förbindelse från Uelzen via Munster, Soltau och Visselhövede till Langwedel vid stambanan Hannover - Bremen. Persontrafiken tillkom en månad senare. Linjen låg i Preußen (som ja 1866 ockuperade Kungariket Hannover) och var en privatbana vars ägare var staden Bremen. Förbindelsen som blev känd som „Amerikalinie” övertogs 1883 av Preussens järnvägar. Walsrode, en god bit soder om Soltau, hade anmäld intresse för en anslutning till banan, men så kom det inte.

Februari 1885 beslutades att bygga en bana från Hannover via Walsrode till Visselhöve. Den togs i drift 25 augusti 1890.
Från Visselhövede förlängdes banan via Rotenburg och Zeven till Bremervörde (bandelen Zeven - Bremervörde öppnades också 1890, mellandelen först 1906). Trots att banan hade fått en trassering som skulle tillåta fjärrtåg blev betydelsen främst regionalt. Redan 1958 lades den första delen för persontrafiken ner, den sista 1991. Avsnittet Cordingen - Rotenburg har rivits, på resten finns godstrafiken kvar. Bandelen Rotenburg - Bremervörde ägs nu av Eisenbahnen und Verkehrsbetriebe Elbe-Weser.

Banan Walsrode - Soltau öppnades 1 oktober 1896. Kilometrerräkningen fortsätter i Walsrode. Den leder inte bara till Bremervörde utan även via Walsrode och Soltau upp till Buchholz. Bandelen Soltau - Buchholz är den yngsta delen av Heidebahn och öppnades 30 september 1901.

Viktigast av Heidebahn är delen längst i syd, mellan Hannover och Langenhagen. Här går fjärrtågen mellan Hannover och Hamburg. Banan Langenhagen - Celle öppnades 15 maj 1938. Banan fick namnet Hasenbahn sedan harar var under en lång tid dom enda som använde banan vars spår låg men som ännu inte hade öppnats. Arbeten för den och för moderniseringen av bandelen Hannover - Langenhagen började redan 1913. Fram till 1964 var bandelen Langenhagen - Celle endast enkelspårigt varför en del fjärrtåg mellan Hannover och Hamburg tog vägen via Lehrte, detta innebärde ett riktningsbyte i Hannover och delvist även ett i Lehrte.

I samband med Expo 2000 i Hannover blev bandelen Hannover - Bennemühlen del av Hannovers nya S-Bahn. Banan Hannover - Langenhagen byggdes ut till fyrspår. Heidebahn elektrifierades till Bennemühlen och fick dubbelspår fram till Bissendorf. Dessutom ersattes stationen Hannover-Herrenhausen med den nya hållplatsen Hannover-Ledeburg som är bättre belägen mot bebyggelsen. Stationen Kaltenweide fick ett nytt läge, längre i norr i ett nytt bostadsområde. Slutligen fick Hannovers flygplats anslutning till S-Bahn. Den nya linjen använder i början det gamla industrispåret innan den slutar i en kort tunnel.
Med sommartidtabellen 2000 infördes S-Bahn, först med ett tillfälligt nät som trafikerade Expo-stationen. Samtidigt började merparten av regionaltågen på Heidebahn i Bennemühlen, där man måste byta från S-Bahn. Först sedan december 2013 går alla Heidebahn-tåg igen från Hannover.

Med årstidtabellen 2012 (11 december 2011) övertogs trafiken på Heidebahn samt på linjen Uelzen - Bremen som korsar i Soltau av erixx GmbH som är ett dotterbolag av Osthannoversche Eisenbahnen (OHE). Det går dieselmotorvagnar littera 648 (Lint 41) som anskaffades av trafikhuvudmannen, Landesnahverkehrsgesellschaft Niedersachsen. Under rusningstiden går enstaka tåg med tre tågsätt, men under stora delar av dagen räcker ett. Driftsstarten var ingen stor framgång med stora förseningar och inställda tåg. Men detta berodde delvist på DB som var ganska sent med att färdigställa bandelarna Bennemühlen - Walsrode och Soltau - Buchholz för högre hastigheter än förr. Problemen försvann snart, men tidtabellen på södra delen är rätt krävande med den täta S-Bahn-trafiken och få marginaler. Aktuellt är det timmestrafik på hela banan med tågmöten i Langenhagen Mitte (dubbelspår), Hodenhagen, Soltau och Handeloh. Med tidtabellen 2017 (december 2016) kunde bandelen Walsrode - Soltau invigas efter en omfattande ombyggnad. Restiden mellan Hannover och Buchholz förkortades med en halvtimme och ligger nu runt 1 timme 50 minuter. Tågmötet i Dorfmark samt längre uppehåll där och i Soltau föll bort.
I samband med banans uppgradering stängdes tre hållplatser (Hademstorf, Eickeloh, Hemsen). Tre till som också skulle stängas (Wintermoor, Büsenbachtal och Suerhop) är fortfarande med och har moderniserats.


 

Beskrivelse

Resan börjar i Hannover Hbf. Förbi den gamla centrala godsstationen (vars största del har rivits) och Continental-fabriken går resan tll Hannover-Nordstadt. Hållplatsen ligger i gamla godsstationen Hannover-Hainholz. En hållplats med samma namn fanns också, utanför tågen mot Langenhagen stannde där också tåg mot Wunstorf. Drehscheibe har några bilder från 31 maj 1997 när Nordstadt öppnades. Stationen Herrenhausen låg mellan ett bostadsområde och centralverkstaden Leinhausen. I  början av november 1997 stängdes den, sedan 10 november 1997 stannar tågen en kilometer längre i norr vid hållplatsen Hannover-Ledeburg. Mellan bullerskydd fortsätter redan till Hannover-Vinnhorst. Stationen moderniserades i samband med fyrspårsutbyggnaden.

I Langenhagen har vi tre stationer. Langenhagen Mitte är en ny hållplats där även regionaltågen mot Uelzen stannar. Den gamla stationen heter numera Langenhagen Pferdemarkt. Det följer Langenhagen-Kaltenweide som ersatte den gamla stationen Kaltenweide lite längre i syd. Sedan följer kommunen Wedemark som består av 16 byar. Tre av dem har stationer: Bissendorf (där dubbelspåret slutar), Mellandorf (här stannar även regionaltågen) och Bennemühlen som är slutstationen för S-Bahn. Tågen vidare mot Soltau stannar här inte.

Resan fortsätter via Lindwedel (en gång en station, stationshuset som nybyggdes efter en svå olycka vid slutet av Andra världskriget är ett bostadshus) och Hope (fram till 1995 station, vidare till 2002 hållplats; stationshuset används nu som bostadshus) kommer vi till Schwarmstedt. Under året 2001 utrustades stationen med ljussignaler. Tågklareraren sitter i förra ställverket Sn. Ställverket Ssf (i drift 1916) finns kvar, men utan funktion. Schwarmstedt var en gång en järnvägsknutpunkt, 1903 - 1905 öppnades banan Celle - Schwarmstedt - Verden (Aller). Persontrafiken slutade hösten 1966, godstrafiken i etapper 1981 - 1994.

Norr om Schwarmstedt korsas Allertal. Sedan följer Hademstorf och Eickeloh. Byarnas hållplatser (Eickeloh var en gång station) trafikerades sist 27 juni 2010. Perrongen i Eickeloh står kvar, den i Hademstorf revs för en förbättread kurvradius. Nästa Hodenhagen - stationen fjärrstyrs sedan 16 oktober 2011. Före Walsrode följer Düshorn. Stationen för byn som ligger rätt långt borta finns inte kvar, den omvandlades 1987 till en bomvakt (numera styrs bommen av tågen). Under 1991 - 2011 fanns ett spår till ett läger för kolsyra. Ammunitionsdepån som syns från tåget har ett spår (ur drift) från andra sidan, från Verden-Walsroder Eisenbahn.

Nu kommer Walsrode. Ställverken Wnf och Ws är i drift sedan 1936; stationen har fortfarande semaforer. Även stationerna Hodenhagen, Fallingbostel och Dorfmark styrs från Wnf.
Stationen Walsrode är den östra slutstationen för Verden-Walsroder Eisenbahn (VWE). Banan öppnades runt årsskiftet 1910/1911. En stor kund var kaliverket i Groß Häuslingen, vid banans mellersta del. Det stängdes redan 1924 med en nedgång i trafiken som följd. Sedan 1936 när avsnittet Stemmen - Böhme stängdes består VWE i princip av två säckbanor. Persontrafiken i väst, mellan Verden och Stemmen, slutade 1969. Bandelen finns kvar och används som museijärnväg. Persontrafiken mellan Böhme och Walsrode slutade redan under 1930-talet, men återöppnades för att stänga igen. Bandelen Böhme - Hollige övertogs av en förening och har nu 600 mm spårvidd. Mellan Hollige och Walsrode går inga tåg längre, men banan finns kvar.

Dessutom avgick i Walsrode banan som en gång gick fram till Bremervörde. Avsnittet till Cordingen som är kvar i drift är ett industrispå. I Cordingen anslutar Werkbahn Wolff Walsrode vars efterföljare övertog år 1997 bandelen Cordingen - Walsrode. Den leder till dagens Industriepark Walsrode i Bomlitz. Där i Bomlitz grundade August Wolff för runt 200 år sedan en svartkrutsfabrik. Efter Andra världskriget (där dotterbolaget Eibia var Tysklands största bolag i denna bransch) bytte man till andra produkter.
Industribanan Cordingen - Bomlitz hade under åren 1914 - 1976 elektrisk drift, som först tre år upphörde. Ett av loken står som monument i Bomlitz. Fram till maj 1991 gick det persontåg mellan Walsrode och Bomlitz, ett industrilok med DB-vagnar.

Resan fortsätter till Honerdingen. Den nerlagda hållplatsen låg norr om byn, här fanns en anslutning till Eiba-fabriken som stod mellan vår bana och Bomlitz. Det följer Fallingbostel som heter sedan 5 augusti 2002 Bad Fallingbostel som det står också på stationsskylten. År 2005 stängdes ställverket Fw, 2016 försvann här som också i Dorfmark semaforerna och lokalbevakningen. Väster om stationen består en förbindelse med industrispåret (efter riktningsbyte) till en livsmedelfabrik och till lägret Oerbke vid Nato-övningsplatsen Oerbke. Dorfmark är del av kommunen Fallingbostel. Av stationshuset står bara mittdelen kvar. Där fanns ställverket. Mellan Dorfmark och Soltau följer Jettebruch (förr i tiden en station, det sista sidospåret revs först under 2010-talet) och den nerladga hållplatsen Mittelstendorf.

Mittpunkten av Heidekreuz är Soltau. Här korsas Heidebahn och Amerikalinje. Varannan timme finns anslutningar i alla riktningar. Stationens tre ställverk, Sw, Smf och So, byggdes 1935. Stationen har fortfarande semaforer, utanför perrongerna är de svårt tillgängliga.

En gång anslutade tre privatbanor i Soltau till statsbanan. Alla tre delade sig stationen Soltau Süd (som har spårförbindelse) med statsbanan och alla tre blev del av Osthannoversche Eisenbahnen som grundades år 1944.
Äldts är banan till Celle. Den kom till Soltau 23 april 1910 när bandelen från Bergen (Kreis Celle) öppnades. Sedan 1961 trafikerade persontågen i Soltau Staatsbahnhof. Till sommartidtabellen 1975 slutade persontrafiken, ett år senare också mellan Bergen och Celle.
13 juni 1913 öppnades banan till Lüneburg, den så kallde Gebirgsbahn. Persontrafiken Soltau - Schweindebeck slutade 26 juni 1975, till sommartidtabellen 1977 följde Schwindebeck - Lüneburg. Bägge banor är fortfarande i drift, främst för godstrafik.
Först 15 maj 1920 öppnades banan Soltau - Neuenkirchen. Den lämnar Soltau mot väst. Persontrafiken slutade 27 maj 1961 efter att ha varit nerlagd redan 1928 - 1947. Att införa tågen till Staatsbahnhof hade krävt ett riktningsbyte. Godstrafiken fanns kvar fram till till 1986. Den formella nerläggningen skedde 31 mars 1996. I Neuenkirchen används en del av linjen som dressinbana.

Tillbaka till Heidebahn. Dess norra del mellan Soltau och Buchholz moderniserades och rationaliserades under 1960- och -70-talet, men var till trots nerläggningshotad. År 1978 började protester och diverse aktioner för banans framtid. Detta med framgång: Med sommartidtabellen 1989 ersattes rälsbussarna av moderna diesemotorvagnar serie 628.2. Först december 2011 kunde timmestrafiken införas, efter banans modernisering. Tillsammans med dem nya fordonen växte efterfrågan ytterligare, nu gäller även periodkort av Hamburger Verkehrsverbund (HVV) fram till Soltau. Under flera år gick det för övrigt inga genomgående tåg på Heidebahn utan man måste byta i Soltau.

Strax efter Soltau syns till höger OHE-stationen Soltau Süd, därefter korsas på en bro banan till Uelzen. Soltau Nord är en hållplats i skogen med ett hotell och en skola i närheten. Wolterdingen fick i samband med moderniseringen en ny perrong. Den gamla låg vid stationshuset (hållplats sedan 1979), den nya på spårets andra sida, direkt vid plankorsningen.


Hållplatserna i Gröps och Hemsen (som konstigt nok överlevde fram till 2010) är historia. Nu kommer stationen Schneverdingen. Under moderniseringen fick den sidoperronger, godsmagasinet ersattes av en cykelparkering. Orten har en viss betydelse för turismen.
Barrl passeras utan stopp. Stationen som öppnades 1938 hade främst för militärtrafiken betydelse, den låg ju vid övningsområdet Reinsehlen. Stationshuset används som bostadshus, marken är inte tillgängligt. Lite senare föler Wintermoor, även den sedan 1979 bara en hållplats. Det forna stationshuset har totalt ombyggds.
I Handeloh är det tågmöte. Stationshuset är i bra skick. Här och i Schneverdingen finns bara två spår, två växlar och dem tillhörande semaforerna kvar. Nästa är Büsenbachtal. Hållplatsen som öppnades juni 1957 hade en gång två perronger, den södra finns inte längre kvar. I området finns några bostadshus och ett större hedeområde. Berget som tillhör dalen heter Pferdekopf och har 78 meters höjd.

Från Büsenbachtal är det inte långt till Holm-Seppensen. När banan öppnades låg stationen på fri mark mellan byarna Holm och Seppensen. Så smaningom byggdes det fritidshus runt stationen som sedan Hamburgs förstöring under Andra världskriget är permanent bebyggda. Stationen blev ganska tidigt en hållplats, stationshuset finns kvar. Den sista hållplatsen på Heidebahn är Suerhop som ligger vid försignalen till Buchholz. Lite senare korsas den tidigare järnvägen till Bremervörde. Sedan kommer stationen Buchholz. Först följer det gamla lokstallet och centralställverket (i drift sedan 1971), perrongerna liger längst i stationens östra del. För mera om Buchholz se här.


(Text: Sören Heise, maj 2018)


 

Spesifikasjon
Bygget avK.P.E.V.
Strekningsnummer I1711 (Hannover - Walsrode)
Strekningsnummer II1712 (Walsrode - Buchholz)
Strekningsnummer III1713 (Langenhagen Pferdemarkt - Hannover Flughafen)
Kursbuchstrecke I123 (Hannover - Buchholz)
Kursbuchstrecke II360.4 (Hannover - Bennemühlen)
Kursbuchstrecke III360.5 (Hannover - Hannover Flughafen)
Byggeår1890 - 1901
Største hastighet120 km/h
Sporvidde1435 mm
Strekningens lengde i kilometerHannover - Buchholz 133,1 km, till Hannover Flughafen 3,4 km
Dobbelsporet strekningHannover - Bissendorf
Akseltrykk22,5 t
Anmerkning/bevart
[bilde]
Mellendorf
[bilde]
Dorfmark
[bilde]
Soltau
[bilde]
Handeloh

Historikk

Regionen mellan Hannover i syd och Hamburg i norr, Lüneburger Heide, är gles befolkad och fick som följd inget tät statsbanenät. I öst går den norra delen av hannoverska „Kreuzbahn”, Lehrte - Celle - Uelzen - Lüneburg - Harburg. Harburg, söder om Elbe, nåddes 1 maj 1847.

Under april 1873 öppnades en övst-väst-förbindelse från Uelzen via Munster, Soltau och Visselhövede till Langwedel vid stambanan Hannover - Bremen. Persontrafiken tillkom en månad senare. Linjen låg i Preußen (som ja 1866 ockuperade Kungariket Hannover) och var en privatbana vars ägare var staden Bremen. Förbindelsen som blev känd som „Amerikalinie” övertogs 1883 av Preussens järnvägar. Walsrode, en god bit soder om Soltau, hade anmäld intresse för en anslutning till banan, men så kom det inte.

Februari 1885 beslutades att bygga en bana från Hannover via Walsrode till Visselhöve. Den togs i drift 25 augusti 1890.
Från Visselhövede förlängdes banan via Rotenburg och Zeven till Bremervörde (bandelen Zeven - Bremervörde öppnades också 1890, mellandelen först 1906). Trots att banan hade fått en trassering som skulle tillåta fjärrtåg blev betydelsen främst regionalt. Redan 1958 lades den första delen för persontrafiken ner, den sista 1991. Avsnittet Cordingen - Rotenburg har rivits, på resten finns godstrafiken kvar. Bandelen Rotenburg - Bremervörde ägs nu av Eisenbahnen und Verkehrsbetriebe Elbe-Weser.

Banan Walsrode - Soltau öppnades 1 oktober 1896. Kilometrerräkningen fortsätter i Walsrode. Den leder inte bara till Bremervörde utan även via Walsrode och Soltau upp till Buchholz. Bandelen Soltau - Buchholz är den yngsta delen av Heidebahn och öppnades 30 september 1901.

Viktigast av Heidebahn är delen längst i syd, mellan Hannover och Langenhagen. Här går fjärrtågen mellan Hannover och Hamburg. Banan Langenhagen - Celle öppnades 15 maj 1938. Banan fick namnet Hasenbahn sedan harar var under en lång tid dom enda som använde banan vars spår låg men som ännu inte hade öppnats. Arbeten för den och för moderniseringen av bandelen Hannover - Langenhagen började redan 1913. Fram till 1964 var bandelen Langenhagen - Celle endast enkelspårigt varför en del fjärrtåg mellan Hannover och Hamburg tog vägen via Lehrte, detta innebärde ett riktningsbyte i Hannover och delvist även ett i Lehrte.

I samband med Expo 2000 i Hannover blev bandelen Hannover - Bennemühlen del av Hannovers nya S-Bahn. Banan Hannover - Langenhagen byggdes ut till fyrspår. Heidebahn elektrifierades till Bennemühlen och fick dubbelspår fram till Bissendorf. Dessutom ersattes stationen Hannover-Herrenhausen med den nya hållplatsen Hannover-Ledeburg som är bättre belägen mot bebyggelsen. Stationen Kaltenweide fick ett nytt läge, längre i norr i ett nytt bostadsområde. Slutligen fick Hannovers flygplats anslutning till S-Bahn. Den nya linjen använder i början det gamla industrispåret innan den slutar i en kort tunnel.
Med sommartidtabellen 2000 infördes S-Bahn, först med ett tillfälligt nät som trafikerade Expo-stationen. Samtidigt började merparten av regionaltågen på Heidebahn i Bennemühlen, där man måste byta från S-Bahn. Först sedan december 2013 går alla Heidebahn-tåg igen från Hannover.

Med årstidtabellen 2012 (11 december 2011) övertogs trafiken på Heidebahn samt på linjen Uelzen - Bremen som korsar i Soltau av erixx GmbH som är ett dotterbolag av Osthannoversche Eisenbahnen (OHE). Det går dieselmotorvagnar littera 648 (Lint 41) som anskaffades av trafikhuvudmannen, Landesnahverkehrsgesellschaft Niedersachsen. Under rusningstiden går enstaka tåg med tre tågsätt, men under stora delar av dagen räcker ett. Driftsstarten var ingen stor framgång med stora förseningar och inställda tåg. Men detta berodde delvist på DB som var ganska sent med att färdigställa bandelarna Bennemühlen - Walsrode och Soltau - Buchholz för högre hastigheter än förr. Problemen försvann snart, men tidtabellen på södra delen är rätt krävande med den täta S-Bahn-trafiken och få marginaler. Aktuellt är det timmestrafik på hela banan med tågmöten i Langenhagen Mitte (dubbelspår), Hodenhagen, Soltau och Handeloh. Med tidtabellen 2017 (december 2016) kunde bandelen Walsrode - Soltau invigas efter en omfattande ombyggnad. Restiden mellan Hannover och Buchholz förkortades med en halvtimme och ligger nu runt 1 timme 50 minuter. Tågmötet i Dorfmark samt längre uppehåll där och i Soltau föll bort.
I samband med banans uppgradering stängdes tre hållplatser (Hademstorf, Eickeloh, Hemsen). Tre till som också skulle stängas (Wintermoor, Büsenbachtal och Suerhop) är fortfarande med och har moderniserats.


 

Beskrivelse

Resan börjar i Hannover Hbf. Förbi den gamla centrala godsstationen (vars största del har rivits) och Continental-fabriken går resan tll Hannover-Nordstadt. Hållplatsen ligger i gamla godsstationen Hannover-Hainholz. En hållplats med samma namn fanns också, utanför tågen mot Langenhagen stannde där också tåg mot Wunstorf. Drehscheibe har några bilder från 31 maj 1997 när Nordstadt öppnades. Stationen Herrenhausen låg mellan ett bostadsområde och centralverkstaden Leinhausen. I  början av november 1997 stängdes den, sedan 10 november 1997 stannar tågen en kilometer längre i norr vid hållplatsen Hannover-Ledeburg. Mellan bullerskydd fortsätter redan till Hannover-Vinnhorst. Stationen moderniserades i samband med fyrspårsutbyggnaden.

I Langenhagen har vi tre stationer. Langenhagen Mitte är en ny hållplats där även regionaltågen mot Uelzen stannar. Den gamla stationen heter numera Langenhagen Pferdemarkt. Det följer Langenhagen-Kaltenweide som ersatte den gamla stationen Kaltenweide lite längre i syd. Sedan följer kommunen Wedemark som består av 16 byar. Tre av dem har stationer: Bissendorf (där dubbelspåret slutar), Mellandorf (här stannar även regionaltågen) och Bennemühlen som är slutstationen för S-Bahn. Tågen vidare mot Soltau stannar här inte.

Resan fortsätter via Lindwedel (en gång en station, stationshuset som nybyggdes efter en svå olycka vid slutet av Andra världskriget är ett bostadshus) och Hope (fram till 1995 station, vidare till 2002 hållplats; stationshuset används nu som bostadshus) kommer vi till Schwarmstedt. Under året 2001 utrustades stationen med ljussignaler. Tågklareraren sitter i förra ställverket Sn. Ställverket Ssf (i drift 1916) finns kvar, men utan funktion. Schwarmstedt var en gång en järnvägsknutpunkt, 1903 - 1905 öppnades banan Celle - Schwarmstedt - Verden (Aller). Persontrafiken slutade hösten 1966, godstrafiken i etapper 1981 - 1994.

Norr om Schwarmstedt korsas Allertal. Sedan följer Hademstorf och Eickeloh. Byarnas hållplatser (Eickeloh var en gång station) trafikerades sist 27 juni 2010. Perrongen i Eickeloh står kvar, den i Hademstorf revs för en förbättread kurvradius. Nästa Hodenhagen - stationen fjärrstyrs sedan 16 oktober 2011. Före Walsrode följer Düshorn. Stationen för byn som ligger rätt långt borta finns inte kvar, den omvandlades 1987 till en bomvakt (numera styrs bommen av tågen). Under 1991 - 2011 fanns ett spår till ett läger för kolsyra. Ammunitionsdepån som syns från tåget har ett spår (ur drift) från andra sidan, från Verden-Walsroder Eisenbahn.

Nu kommer Walsrode. Ställverken Wnf och Ws är i drift sedan 1936; stationen har fortfarande semaforer. Även stationerna Hodenhagen, Fallingbostel och Dorfmark styrs från Wnf.
Stationen Walsrode är den östra slutstationen för Verden-Walsroder Eisenbahn (VWE). Banan öppnades runt årsskiftet 1910/1911. En stor kund var kaliverket i Groß Häuslingen, vid banans mellersta del. Det stängdes redan 1924 med en nedgång i trafiken som följd. Sedan 1936 när avsnittet Stemmen - Böhme stängdes består VWE i princip av två säckbanor. Persontrafiken i väst, mellan Verden och Stemmen, slutade 1969. Bandelen finns kvar och används som museijärnväg. Persontrafiken mellan Böhme och Walsrode slutade redan under 1930-talet, men återöppnades för att stänga igen. Bandelen Böhme - Hollige övertogs av en förening och har nu 600 mm spårvidd. Mellan Hollige och Walsrode går inga tåg längre, men banan finns kvar.

Dessutom avgick i Walsrode banan som en gång gick fram till Bremervörde. Avsnittet till Cordingen som är kvar i drift är ett industrispå. I Cordingen anslutar Werkbahn Wolff Walsrode vars efterföljare övertog år 1997 bandelen Cordingen - Walsrode. Den leder till dagens Industriepark Walsrode i Bomlitz. Där i Bomlitz grundade August Wolff för runt 200 år sedan en svartkrutsfabrik. Efter Andra världskriget (där dotterbolaget Eibia var Tysklands största bolag i denna bransch) bytte man till andra produkter.
Industribanan Cordingen - Bomlitz hade under åren 1914 - 1976 elektrisk drift, som först tre år upphörde. Ett av loken står som monument i Bomlitz. Fram till maj 1991 gick det persontåg mellan Walsrode och Bomlitz, ett industrilok med DB-vagnar.

Resan fortsätter till Honerdingen. Den nerlagda hållplatsen låg norr om byn, här fanns en anslutning till Eiba-fabriken som stod mellan vår bana och Bomlitz. Det följer Fallingbostel som heter sedan 5 augusti 2002 Bad Fallingbostel som det står också på stationsskylten. År 2005 stängdes ställverket Fw, 2016 försvann här som också i Dorfmark semaforerna och lokalbevakningen. Väster om stationen består en förbindelse med industrispåret (efter riktningsbyte) till en livsmedelfabrik och till lägret Oerbke vid Nato-övningsplatsen Oerbke. Dorfmark är del av kommunen Fallingbostel. Av stationshuset står bara mittdelen kvar. Där fanns ställverket. Mellan Dorfmark och Soltau följer Jettebruch (förr i tiden en station, det sista sidospåret revs först under 2010-talet) och den nerladga hållplatsen Mittelstendorf.

Mittpunkten av Heidekreuz är Soltau. Här korsas Heidebahn och Amerikalinje. Varannan timme finns anslutningar i alla riktningar. Stationens tre ställverk, Sw, Smf och So, byggdes 1935. Stationen har fortfarande semaforer, utanför perrongerna är de svårt tillgängliga.

En gång anslutade tre privatbanor i Soltau till statsbanan. Alla tre delade sig stationen Soltau Süd (som har spårförbindelse) med statsbanan och alla tre blev del av Osthannoversche Eisenbahnen som grundades år 1944.
Äldts är banan till Celle. Den kom till Soltau 23 april 1910 när bandelen från Bergen (Kreis Celle) öppnades. Sedan 1961 trafikerade persontågen i Soltau Staatsbahnhof. Till sommartidtabellen 1975 slutade persontrafiken, ett år senare också mellan Bergen och Celle.
13 juni 1913 öppnades banan till Lüneburg, den så kallde Gebirgsbahn. Persontrafiken Soltau - Schweindebeck slutade 26 juni 1975, till sommartidtabellen 1977 följde Schwindebeck - Lüneburg. Bägge banor är fortfarande i drift, främst för godstrafik.
Först 15 maj 1920 öppnades banan Soltau - Neuenkirchen. Den lämnar Soltau mot väst. Persontrafiken slutade 27 maj 1961 efter att ha varit nerlagd redan 1928 - 1947. Att införa tågen till Staatsbahnhof hade krävt ett riktningsbyte. Godstrafiken fanns kvar fram till till 1986. Den formella nerläggningen skedde 31 mars 1996. I Neuenkirchen används en del av linjen som dressinbana.

Tillbaka till Heidebahn. Dess norra del mellan Soltau och Buchholz moderniserades och rationaliserades under 1960- och -70-talet, men var till trots nerläggningshotad. År 1978 började protester och diverse aktioner för banans framtid. Detta med framgång: Med sommartidtabellen 1989 ersattes rälsbussarna av moderna diesemotorvagnar serie 628.2. Först december 2011 kunde timmestrafiken införas, efter banans modernisering. Tillsammans med dem nya fordonen växte efterfrågan ytterligare, nu gäller även periodkort av Hamburger Verkehrsverbund (HVV) fram till Soltau. Under flera år gick det för övrigt inga genomgående tåg på Heidebahn utan man måste byta i Soltau.

Strax efter Soltau syns till höger OHE-stationen Soltau Süd, därefter korsas på en bro banan till Uelzen. Soltau Nord är en hållplats i skogen med ett hotell och en skola i närheten. Wolterdingen fick i samband med moderniseringen en ny perrong. Den gamla låg vid stationshuset (hållplats sedan 1979), den nya på spårets andra sida, direkt vid plankorsningen.


Hållplatserna i Gröps och Hemsen (som konstigt nok överlevde fram till 2010) är historia. Nu kommer stationen Schneverdingen. Under moderniseringen fick den sidoperronger, godsmagasinet ersattes av en cykelparkering. Orten har en viss betydelse för turismen.
Barrl passeras utan stopp. Stationen som öppnades 1938 hade främst för militärtrafiken betydelse, den låg ju vid övningsområdet Reinsehlen. Stationshuset används som bostadshus, marken är inte tillgängligt. Lite senare föler Wintermoor, även den sedan 1979 bara en hållplats. Det forna stationshuset har totalt ombyggds.
I Handeloh är det tågmöte. Stationshuset är i bra skick. Här och i Schneverdingen finns bara två spår, två växlar och dem tillhörande semaforerna kvar. Nästa är Büsenbachtal. Hållplatsen som öppnades juni 1957 hade en gång två perronger, den södra finns inte längre kvar. I området finns några bostadshus och ett större hedeområde. Berget som tillhör dalen heter Pferdekopf och har 78 meters höjd.

Från Büsenbachtal är det inte långt till Holm-Seppensen. När banan öppnades låg stationen på fri mark mellan byarna Holm och Seppensen. Så smaningom byggdes det fritidshus runt stationen som sedan Hamburgs förstöring under Andra världskriget är permanent bebyggda. Stationen blev ganska tidigt en hållplats, stationshuset finns kvar. Den sista hållplatsen på Heidebahn är Suerhop som ligger vid försignalen till Buchholz. Lite senare korsas den tidigare järnvägen till Bremervörde. Sedan kommer stationen Buchholz. Först följer det gamla lokstallet och centralställverket (i drift sedan 1971), perrongerna liger längst i stationens östra del. För mera om Buchholz se här.


(Text: Sören Heise, maj 2018)


 

Spesifikasjon
Bygget avK.P.E.V.
Strekningsnummer I1711 (Hannover - Walsrode)
Strekningsnummer II1712 (Walsrode - Buchholz)
Strekningsnummer III1713 (Langenhagen Pferdemarkt - Hannover Flughafen)
Kursbuchstrecke I123 (Hannover - Buchholz)
Kursbuchstrecke II360.4 (Hannover - Bennemühlen)
Kursbuchstrecke III360.5 (Hannover - Hannover Flughafen)
Byggeår1890 - 1901
Største hastighet120 km/h
Sporvidde1435 mm
Strekningens lengde i kilometerHannover - Buchholz 133,1 km, till Hannover Flughafen 3,4 km
Dobbelsporet strekningHannover - Bissendorf
Akseltrykk22,5 t
Anmerkning/bevart


Hannover Hbf (Km 0,0)
I alt 1 bilde
Hannover Hbf
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Hannover-Hainholz †
Hannover-Hainholz: Norra ingången
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover-Hainholz: Södra ingången
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover-Hainholz: Norra ingången
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Hannover-Nordstadt (Km 2,6)
Hannover Nordstadt: Trappan
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 4 bilder - se alle
Bahnhof Hannover-Nordstadt, 12.9.2010
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover Nordstadt: Under taket
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover Nordstadt: Trappan
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Hannover-Herrenhausen †
I alt 1 bilde
Hannover-Herrenhausen: Stationshuset är i dag en nästan helt vanlig bostadshus
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Hannover-Ledeburg (Km 5,8)
Hannover-Ledeburg: Godslinjen till Nordhafen svänger till vänster
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover-Ledeburg: Den södra ingången
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover-Ledeburg: Godslinjen till Nordhafen svänger till vänster
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover-Ledeburg: Perrongbild med 424 030 till Bennemühlen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Hannover-Vinnhorst (Km 7,9)
Hannover-Vinnhorst: Ställverket har rivits
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover-Vinnhorst: Perrongbild
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover-Vinnhorst: Ställverket har rivits
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover-Vinnhorst: Sett från gatan
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Langenhagen Mitte (Km 9,9)
Langenhagen Mitte: Sett från syd
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Langenhagen Mitte: Ingången
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Langenhagen Mitte: Perrongtaken
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Langenhagen Mitte: Sett från syd
© Sören Heise
Finn i Postvogna

S-Bahn linje 4



Langenhagen Pferdemarkt (Km 11,4)
Langenhagen Pferdemarkt, interiörbild
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 8 bilder - se alle
Langenhagen Pferdemarkt, tidigare Langenhagen (Han)
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Langenhagen Pferdemarkt, interiörbild
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Langenhagen Pferdemarkt, interiörbild
© Sören Heise
Finn i Postvogna


S-Bahn linje 4



Hannover Flughafen (Km 15,4; sidolinje från Pferdemarkt)
Hannover Flughafen (2016)
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 5 bilder - se alle
Hannover Flughafen: Huvudingången (2016)
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover Flughafen (2016)
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hannover Flughafen (2016)
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Kaltenweide † (Km 14,0)
I alt 1 bilde
Kaltenweide: Laternen påminner om den gamla stationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Langenhagen-Kaltenweide (Km 14,6)
Langenhagen-Kaltenweide
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Langenhagen-Kaltenweide
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Langenhagen-Kaltenweide
© Sören Heise
Finn i Postvogna

S-Bahn linje 4



Bissendorf (Km 19,6)
Bissendorf: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bissendorf: Vy mot syd
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bissendorf: Perrongbild
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bissendorf: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna

S-Bahn linje 4



Mellendorf (Km 22,6)
Mellendorf: Stationen sett från plankorsningen i norr
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 4 bilder - se alle
Mellendorf: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Mellendorf: Det gamla ställverket
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Mellendorf: 424 522 framför stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna


S-Bahn linje 4



Bennemühlen (Km 26,3)
Bennemühlen: Stationshuset står vid trädet
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 5 bilder - se alle
Bennemühlen: Stationshuset står vid trädet
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bennemühlen: 648 482 och en annan passerar 424 005
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bennemühlen: Här slutar S-Bahn
© Sören Heise
Finn i Postvogna


S-Bahn linje 4
Elektrisifisert strekning fra Hannover slutter i Bennemühlen


Lindwedel (Km 30,6)
I alt 1 bilde
Lindwedel: Perrongen med det forna stationshuset (1950-tal)
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Hope † (Km 34,6)
Hope: Den gamla stationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hope: Här skulle motorvägen korsa Heidebahn, pelaren som fanns revs för några år sedan
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hope: Den gamla stationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Schwarmstedt (Km 40,1)
Schwarmstedt: På stationsplatsen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 6 bilder - se alle
Schwarmstedt: Ställverket Ssf är ur drift
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Schwarmstedt: På stationsplatsen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Schwarmstedt: Ställverket Sf
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Hademstorf † (Km 44,1)
I alt 1 bilde
Hademstorf: Vid den gamla banvaktsstugan låg hållplatsen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Eickeloh † (Km 46,8)
Eickeloh: Perrongen finns kvar
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Eickeloh: Perrongen finns kvar
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Eickeloh: Stationshuset används som bostadshus
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Eickeloh: Plankorsning " Zum Wartenberg"
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Hodenhagen (Km 51,0)
När bommarna låg nere passerade två tåg, två motorcyklister och en som gick till fots
© Sören Heise
Finn i Postvogna
När bommarna låg nere passerade två tåg, två motorcyklister och en som gick till fots
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hodenhagen: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hodenhagen: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Düshorn † (Km 56,1)
I alt 1 bilde
Düshorn: Stationen är sedan länge ur drift
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Walsrode (Km 62,0)
Walsrode: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 14 bilder - se alle
Walsrode: Utfarten mot norr. Normalt använder persontågen spår 3
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Walsrode: Ställverket Ws
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Walsrode: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Honerdingen † (Km 65,5)
I alt 1 bilde
Honerdingen: Här låg hållplatsen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Bad Fallingbostel (Km 70,3)
Bad Fallingbostel: 648 491 är på väg till Buchholz
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 9 bilder - se alle
Fallingbostel: minnesmerke
© Bodo G. Meier
Finn i Postvogna
Bad Fallingbostel: Minnestavla vid stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bad Fallingbostel: Semaforerna mot Hannover vid km 70
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Dorfmark (Km 76,8)
Dorfmark: Stationens nya perronger
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 15 bilder - se alle
Dorfmark: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Dorfmark: Stationsplatsen och stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Fallingbostel har en ny, bred, mellanperrong
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Jettebruch † (Km 80,5)
Jettebruch: Det gamla stationsområdet
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Jettebruch: Spåret
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Jettebruch: Det gamla stationsområdet
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Mittelstendorf † (Km 83,1)
I alt 1 bilde
Mittelstendorf: Hållplatsen låg vid denna plankorsning
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Soltau (Km 88,0)
I alt 1 bilde
Soltau (Han): Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Soltau Nord (Km 92,3)
Soltau Nord: Perrongen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Soltau Nord: Perrongen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Soltau Nord: 648 475 på väg till Hannover
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Soltau Nord
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Wolterdingen (Km 95,4)
Wolterdingen: Den nya perrongen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Wolterdingen: Det gamla stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Wolterdingen: Den nya perrongen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Gröps † (Km 99,1)
Plankorsningen vid f.d. hållplatsen Gröps
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Här lå hållplatsen Gröps
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Vy mot norr vid Gröps
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Plankorsningen vid f.d. hållplatsen Gröps
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Hemsen † (Km 101,6)
I alt 1 bilde
Vägen till hållplatsen Hemsen som stängdes november 2010
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Schneverdingen (Km 105,4)
Schneverdingen: Motljus
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 29 bilder - se alle
Schneverdingen: ombygging
© Bodo G. Meier
Finn i Postvogna
Schneverdingen: blikk mot sør
© Bodo G. Meier
Finn i Postvogna
Erixx LINT 41 og ny perrongkant
© Bodo G. Meier
Finn i Postvogna




Barrl † (Km 111,5)
I alt 1 bilde
648 495 passerar Barrl. I bakgrunden den nerlagda stationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Wintermoor (Km 115,3)
Wintermoor: Den nya perrongen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 6 bilder - se alle
Wintermoor: Perrongbild
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Wintermoor: Väntkuren
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Wintermoor: 648 483 ankommer från Buchholz
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Handeloh (Km 121,7)
Handeloh: Nya perronger finns
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 7 bilder - se alle
Handeloh: Signalen vid inkörningen från Soltau
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Handeloh: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Handeloh: Godsmagasinet och stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna

R 41 Hamburger Verkehrsverbundes (HVV).


Büsenbachtal (Km 125,1)
Büsenbachtal: Perrongen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 6 bilder - se alle
648 491 lämnar Büsenbachtal
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Büsenbachtal: Perrongen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Büsenbachtal: Planövergången
© Sören Heise
Finn i Postvogna

R 41 Hamburger Verkehrsverbundes (HVV).


Holm-Seppensen (Km 127,0)
Holm-Seppensen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Kilometer 127 eller kilometer 127,0? I alla fall Holm-Seppensen och 648 491
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Holm-Seppensen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Holm-Seppensen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
R 41 Hamburger Verkehrsverbundes (HVV).


Suerhop (Km 130,7)
Suerhof: Vy mopt syd
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 5 bilder - se alle
Suerhop
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Suerhop
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Suerhop: 648 488 ankommer
© Sören Heise
Finn i Postvogna

R 41 Hamburger Verkehrsverbundes (HVV).


Buchholz (Nordheide) (Km 133,1)
VT 798.769 i Buchholz (Nordheide)
© Joachim Eliasson
Finn i Postvogna
648 479 strax efter ankomsten i Buchholz
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Buchholz: Erixx på spår 11
© Sören Heise
Finn i Postvogna
VT 798.769 i Buchholz (Nordheide)
© Joachim Eliasson
Finn i Postvogna
Km 133,1 fra Hannover Hbf
R 41 Hamburger Verkehrsverbundes (HVV).


andre
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Booking.com
Booking.com