Overgangsbru for Fv72 Jamtlandsvegen (Km 93,818) sett mot sør
© Mads Eivind Eilertsen
Overgangsbru for Fv72 Jamtlandsvegen (Km 93,818) sett mot nord
© Mads Eivind Eilertsen
El14 2170 har passert siste sporveksel, hos Hellik Teigen AS
© Svein Julton
El 14 2170 "Classic" hos Hellik Teigen AS
© Svein Julton
| 1043 007-2 i Kristinehamn |
![[bilde]](http://www.jernbane.net/uploadl/1043_1.jpg) |
| 1043 007-2 i Kristinehamn |
Österrikiska Statsbanorna (ÖBB) blev under 1970 intresserade av Rc2 och lånade, på våren
samma år, Rc2 1049 från SJ för prov vid Tauern och Semmering.
Efter genomförda adhesionsprov fastställde ÖBB att ett tyristorreglerat lok kunde utnyttja tillgänglig adhesion
minst 20 procent bättre än de konventionella lindningskopplar-reglerade loken. Tågvikterna över bergspassens 28 promilles stigningar kunde därmed höjas från 450 ton till 550 ton eller till 1100 ton för två lok i multipel. Detta var av stort värde eftersom standardgodstågen på flackland med maximalt 12 promilles stigning framförde 1100 ton.
Man kan göra följande sammanfattning av skillnader mellan loken då de Levererades till Österrike:
001–003 Levererades 1971, utan elbroms, motorer 900 kW (totalt 3.600 kW – samma som SJ Rc2).
004 Levererades 1972, med elbroms, motorer 900 kW (totalt 3.600 kW– samma som SJ Rc2).
005– 010 Levererade år 1973, med elbroms, motorer 1.000 kW (totalt 4.000 kW – samma som NSB El16).
Loken numrerades i en serie med numren 001 – 010. Av dessa lok finns idag 8 stycken kvar.
005 skrotades efter ett fall från en lyftanordning i Österrike år 2000.
004 har skrotats efter en brand som skedde i Sverige 2008.
Tågab äger idag Rc2 ÖBB med nummer 001, 002, 006, 007, 008, 009 och 010. Av dessa har samtliga lok utom 001 och 002 tillstånd att trafikera norsk infrastruktur.
Lok nr 001 och 002 ägdes innan Tågab av InfraNord i Sverige.
| Rc2 ÖBB/ELL TÅGAB / TGOJ / BV / INFRANORD | |
| Bygget av | ASEA Västerås |
| Bygget antall | 10 |
| Nummer | 1043.001 – 010 |
| Byggeår | 1971–1974 |
| Største hastighet | 135km/t |
| Motor | 4 x LJH 108 |
| Effekt | 1043.001–1043.003: 3,600 kW (4,830 hp) 1043.004–1043.010: 4,000 kW (5,360 hp) |
| Ytelse | 260/274 kN |
| Spenning | 15 kV/16,7 Hz |
| Elektrisk motstandsbrems | 1043.004 til 010 |
| Lengde o.b. | 15.580 mm |
| Adhesjonsvekt | 77/83 tonn fra 1043.004 |
| Akselanordning | Bo’Bo’ |
| Akseltrykk | |
| Anmerkning/bevart | Kjøpt fra ÖBB 2001 |
| EVN-typenummer | |
| Infranord ELL 0001R | TÅGAB Rc2 004 | Rc2 ÖBB 006 | |||
![[bilde]](http://jernbane.net/upload_14/1460897209_T__3056_.jpg) | ![[bilde]](http://www.jernbane.net/upload7/61195Papirtogetx061023x4wxRanheim.jpg) | ![[bilde]](http://www.jernbane.net/upload7/9270Sucx2004.jpg) | |||
| Infranord ELL 0001R i Alingsås | TÅGAB Rc2 004 på Ranheim | Rc2 ÖBB 006 |
| ÖBB 1043 | |
![[bilde]](https://jernbane.net/upload_14/1476956899_OBB_1043.jpg) | |
| ÖBB 1043 |
Beskrivelse
Österrikiska Statsbanorna (ÖBB) blev under 1970 intresserade av Rc2 och lånade, på våren
samma år, Rc2 1049 från SJ för prov vid Tauern och Semmering.
Efter genomförda adhesionsprov fastställde ÖBB att ett tyristorreglerat lok kunde utnyttja tillgänglig adhesion
minst 20 procent bättre än de konventionella lindningskopplar-reglerade loken. Tågvikterna över bergspassens 28 promilles stigningar kunde därmed höjas från 450 ton till 550 ton eller till 1100 ton för två lok i multipel. Detta var av stort värde eftersom standardgodstågen på flackland med maximalt 12 promilles stigning framförde 1100 ton.
Man kan göra följande sammanfattning av skillnader mellan loken då de Levererades till Österrike:
001–003 Levererades 1971, utan elbroms, motorer 900 kW (totalt 3.600 kW – samma som SJ Rc2).
004 Levererades 1972, med elbroms, motorer 900 kW (totalt 3.600 kW– samma som SJ Rc2).
005– 010 Levererade år 1973, med elbroms, motorer 1.000 kW (totalt 4.000 kW – samma som NSB El16).
Loken numrerades i en serie med numren 001 – 010. Av dessa lok finns idag 8 stycken kvar.
005 skrotades efter ett fall från en lyftanordning i Österrike år 2000.
004 har skrotats efter en brand som skedde i Sverige 2008.
Tågab äger idag Rc2 ÖBB med nummer 001, 002, 006, 007, 008, 009 och 010. Av dessa har samtliga lok utom 001 och 002 tillstånd att trafikera norsk infrastruktur.
Lok nr 001 och 002 ägdes innan Tågab av InfraNord i Sverige.
| Rc2 ÖBB/ELL TÅGAB / TGOJ / BV / INFRANORD | |
| Bygget av | ASEA Västerås |
| Bygget antall | 10 |
| Nummer | 1043.001 – 010 |
| Byggeår | 1971–1974 |
| Største hastighet | 135km/t |
| Motor | 4 x LJH 108 |
| Effekt | 1043.001–1043.003: 3,600 kW (4,830 hp) 1043.004–1043.010: 4,000 kW (5,360 hp) |
| Ytelse | 260/274 kN |
| Spenning | 15 kV/16,7 Hz |
| Elektrisk motstandsbrems | 1043.004 til 010 |
| Lengde o.b. | 15.580 mm |
| Adhesjonsvekt | 77/83 tonn fra 1043.004 |
| Akselanordning | Bo’Bo’ |
| Akseltrykk | |
| Anmerkning/bevart | Kjøpt fra ÖBB 2001 |
| EVN-typenummer | |
| Relaterte sider |
| ÖBB 1043 |
Infranord ELL 0001R i Alingsås
© Staffan Sävenfjord
TÅGAB Rc2 002 med Benders toget i Kristinehamn
© Ronny Maarud
Rc2 ELL 0003R Infranord, Hallsberg
© Roberto Di Trani
TÅGAB Rc2 004 på Ranheim
© Jon Rokseth
Rc2 006 med Vänerekspressen ved Sjöändan på
Inlandsbanan
© Jørn Ole Steina
Tågab Rc2 ÖBB 007 i Sarpsborg
© Jack Andresen
Rc 008 med Sand fra Kongsvinger
© Jørn Ole Steina
TÅGAB Rc2 009 med tåg 48536 i Upphärad
© Gunnar Hall
Framtidslok
© Urban Lavén
Hectorrail X 441 001-5 med godstog Frövi-Hallsberg i Hallsberg.
© Philippe Blaser
Sanering av LINX X2 i Lodalen, Oslo efter påkörd okse vid Ölme, Sverige
© Peter Flink
Storegut ved kaia på Tinnoset - Foto: © Åge Lybekbråten
© Åge Lybekbråten
Halden
© Rune Fjellvang
Øyer (187 404-0) - Gt 4810
© Tore Nilsen
187 405-7 på Nyland
© Øyvind Svärd
