Jernbane.net

Hjem > Tyskland > Stasjoner i Tyskland : A - B - C - D > Dresden Hauptbahnhof
Støtt oss
Ukens Bilde
ukens bilde
CFL MY 1146 og MX 1023 med måletog på Oddesundbroen
Fotograf: Allan Støvring-Nielsen

Tidligere Ukens Bilde

Dagens bilde
dgens bilde
BM 69-67 settet på Skien stasjon.
Fotograf: Aksel Lister

Tidligere Dagens Bilde


Siste opplastninger
Siste innlegg
facebook

Dresden Hauptbahnhof

Beskrivelse

De första järnvägsbolag som trafikerade Dresden hade var sin egen station. Dagens centralstation i Sachsens huvudstad har sitt ursprung i Böhmischer Bahnhof som öppnades år 1848 av Sächsisch-Böhmische Staatseisenbahn. År 1864 fick den ett nytt stationshus och sedan 1869 blev den slutstationen för tågen via Chemnitz och Zwickau till Werdau. I slutet av 1800-talet ombyggdes järnvägsanläggningarna i Dresden. Med detta planerades en centralstation där Böhmischer Bahnhof låg, en liten bit söder om gamla staden. Det var bara sex år mellan tävlingen 1892 (som vanns av arkitekterna Giese & Weidner och Arwed Rossbach) och invigningen 1898. Under de senaste åren modernserades och ombyggdes hela stationen, detta närmar sig nu slutet. Arkitekten var Sir Norman Foster. Sedan 2000 fjärrstyrs stationen från Leipzig, lokalbevakningen upphörde.

Stationen har en komplicerad anläggning. På gatunivå ligger inne i stationshallen säckspår. Därifrån går mestadels tåg mot Chemnitz och Bischofswerda. På bägge sidor ligger „en trappa upp” genomgående spår med på varje sida tre perrongspår. De två mellersta spåran (på bägge sidor stationshuset) används mestadels av genomgående fjärrtåg Berlin - Praha. Mittperongen i norr används av S-Bahn och den i syd av fjärr- och regionaltåg. Det tillkommer öster om stationshuset (Ostbau) några säckspår som används endast av få tåg. Vi kommer nu till järnvägssträckornas historia.

 

Sächsisch-Böhmische Staatseisenbahn öppnade sin linje fram till Pirna 1848. 1851 kom fortsättningen genom Sächsische Schweiz fram till Bodenbach (Podmokly, mittemot Děčín; stationen heter i dag Děčín hl.n.). Linjen till Pirna utbyggdes mellan 1902 och 1934 till fyrspår; tre av spåren (och det andra fram till gränsen) gick 1946 som krigsskadestånd till Sovietunionen. Linjen var numera enkelspårig. Redan under åren 1949 - 1952 kom det andra spåret igen, banan var för viktigt. Avsnittet mellan Dresden och Schöna som är den sista stationen i Tyskland elektrifierades under åren 1970 - 1976. 1986 elektrifierades avsnittet till gränsen och 1987 den tjeckiska delen till Děčín. Men först sedan 1992 går det elektriska tåg över gränsen, det saknades tvåströmslok. Sedan 2004 har S-Bahn två egna spår mellan Dresden och Pirna.

1852 öppnades Marienbrücke som erbjuder en förbindelse över Elbe till Dresden-Neustadt där sträckorna till Leipzig och Görlitz slutade. Första Marienbrücke (namngivaren var Maria Anna av Bayern. Hon levde 1805 - 1877 och var från 1833 till hans död 1854 hustrun till Sachsens kung Friedrich August II, född 1797) användes av både järnvägs- och gatutrafiken. I samband med ombyggandet av järnvägsnätet invigdes 1901 en ny järnvägsbro med fyra spår, den första bron används sedan dess bara av vägtrafiken. Under åren 2001 - 2004 byggdes det en ny järnvägsbro med fem spår som ersatte den gamla.

 

Järnvägslinjen från Dresden via Chemnitz och Zwickau till Werdau öppnades i flera avsnitt, 1855 mellan Dresden och Tharandt. Sedan år 1845 går det tåg längst i väst, mellan spårtriangeln Werdauer Bogendreieck där banan anslutar till banan Leipzig - Hof och Zwickau. 1858 följde avsnittet Chemnitz - Zwickau, 1862 Tharandt - Freiberg och till sist 1869 Freiberg - Chemnitz. De två sista etapper går genom ett landskap som gör det rätt svårt att bygga järnväg, det krävdes framför allt stora broar. Linjen elektrifierades i flera etapper från väst mot öst under åren 1963 - 1968.

 

Järnvägen från Berlin ankommer i Dresden på vänstra stranden via bron över Elbe vid Niederwartha. Berlin-Dresdener Eisenbahn-Gesellschaft öppnade sin linje 1875. Dresdener Bahnhof i Berlin stängdes redan 1882 för persontrafiken som bytte till Anhalter Bahnhof. Berliner Bahnhof i Dresden låg i en förstad vid dagens persontågshållplats Dresden-Friedrichstadt nordväst om centralstationen. Några hus som var del av godsstationen finns kvar.

[bilde]
[bilde]

Beskrivelse

De första järnvägsbolag som trafikerade Dresden hade var sin egen station. Dagens centralstation i Sachsens huvudstad har sitt ursprung i Böhmischer Bahnhof som öppnades år 1848 av Sächsisch-Böhmische Staatseisenbahn. År 1864 fick den ett nytt stationshus och sedan 1869 blev den slutstationen för tågen via Chemnitz och Zwickau till Werdau. I slutet av 1800-talet ombyggdes järnvägsanläggningarna i Dresden. Med detta planerades en centralstation där Böhmischer Bahnhof låg, en liten bit söder om gamla staden. Det var bara sex år mellan tävlingen 1892 (som vanns av arkitekterna Giese & Weidner och Arwed Rossbach) och invigningen 1898. Under de senaste åren modernserades och ombyggdes hela stationen, detta närmar sig nu slutet. Arkitekten var Sir Norman Foster. Sedan 2000 fjärrstyrs stationen från Leipzig, lokalbevakningen upphörde.

Stationen har en komplicerad anläggning. På gatunivå ligger inne i stationshallen säckspår. Därifrån går mestadels tåg mot Chemnitz och Bischofswerda. På bägge sidor ligger „en trappa upp” genomgående spår med på varje sida tre perrongspår. De två mellersta spåran (på bägge sidor stationshuset) används mestadels av genomgående fjärrtåg Berlin - Praha. Mittperongen i norr används av S-Bahn och den i syd av fjärr- och regionaltåg. Det tillkommer öster om stationshuset (Ostbau) några säckspår som används endast av få tåg. Vi kommer nu till järnvägssträckornas historia.

 

Sächsisch-Böhmische Staatseisenbahn öppnade sin linje fram till Pirna 1848. 1851 kom fortsättningen genom Sächsische Schweiz fram till Bodenbach (Podmokly, mittemot Děčín; stationen heter i dag Děčín hl.n.). Linjen till Pirna utbyggdes mellan 1902 och 1934 till fyrspår; tre av spåren (och det andra fram till gränsen) gick 1946 som krigsskadestånd till Sovietunionen. Linjen var numera enkelspårig. Redan under åren 1949 - 1952 kom det andra spåret igen, banan var för viktigt. Avsnittet mellan Dresden och Schöna som är den sista stationen i Tyskland elektrifierades under åren 1970 - 1976. 1986 elektrifierades avsnittet till gränsen och 1987 den tjeckiska delen till Děčín. Men först sedan 1992 går det elektriska tåg över gränsen, det saknades tvåströmslok. Sedan 2004 har S-Bahn två egna spår mellan Dresden och Pirna.

1852 öppnades Marienbrücke som erbjuder en förbindelse över Elbe till Dresden-Neustadt där sträckorna till Leipzig och Görlitz slutade. Första Marienbrücke (namngivaren var Maria Anna av Bayern. Hon levde 1805 - 1877 och var från 1833 till hans död 1854 hustrun till Sachsens kung Friedrich August II, född 1797) användes av både järnvägs- och gatutrafiken. I samband med ombyggandet av järnvägsnätet invigdes 1901 en ny järnvägsbro med fyra spår, den första bron används sedan dess bara av vägtrafiken. Under åren 2001 - 2004 byggdes det en ny järnvägsbro med fem spår som ersatte den gamla.

 

Järnvägslinjen från Dresden via Chemnitz och Zwickau till Werdau öppnades i flera avsnitt, 1855 mellan Dresden och Tharandt. Sedan år 1845 går det tåg längst i väst, mellan spårtriangeln Werdauer Bogendreieck där banan anslutar till banan Leipzig - Hof och Zwickau. 1858 följde avsnittet Chemnitz - Zwickau, 1862 Tharandt - Freiberg och till sist 1869 Freiberg - Chemnitz. De två sista etapper går genom ett landskap som gör det rätt svårt att bygga järnväg, det krävdes framför allt stora broar. Linjen elektrifierades i flera etapper från väst mot öst under åren 1963 - 1968.

 

Järnvägen från Berlin ankommer i Dresden på vänstra stranden via bron över Elbe vid Niederwartha. Berlin-Dresdener Eisenbahn-Gesellschaft öppnade sin linje 1875. Dresdener Bahnhof i Berlin stängdes redan 1882 för persontrafiken som bytte till Anhalter Bahnhof. Berliner Bahnhof i Dresden låg i en förstad vid dagens persontågshållplats Dresden-Friedrichstadt nordväst om centralstationen. Några hus som var del av godsstationen finns kvar.



Stasjonshuset
Dresden Hbf, huvudportalen, 12.07.2012 eller 10.07.2013
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 5 bilder - se alle
Dresden Hbf
© Erik
Finn i Postvogna
Dresden Hbf, huvudportalen, 12.07.2012 eller 10.07.2013
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Lang plattform og stasjonsbygget i Dresden
© Erik Skjelvik
Finn i Postvogna




Stasjonsforplass
I alt 1 bilde
Dresden Hbf, sett från syd, 12.07.2012 eller 10.07.2013
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Interiør på Dresden Hbf
Juletre Dresden Hbf
© Knut Erik Hagen
Finn i Postvogna
I alt 4 bilder - se alle
Dresden Hbf, modelljärnväg vid säckspåren, 12.07.2012 eller 10.07.2013
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Dresden Hbf, inne i stationshuset, 12.07.2012 eller 10.07.2013
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Dresden Hbf, tvärs genom stationen, 12.07.2012 eller 10.07.2013
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Plattformer
Banhallen på Dresden Hbf med bl.a. 145 042, 612 472 och 143 038
© Markus Blidh
Finn i Postvogna
I alt 19 bilder - se alle
Dresden Hbf, säckspåren, 12.07.2012 eller 10.07.2013
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Dresden Hbf, nytt och gammalt, 12.07.2012 eller 10.07.2013
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Dresden Hbf, vy mot stan, 12.07.2012 eller 10.07.2013
© Sören Heise
Finn i Postvogna




andre
I alt 1 bilde
Jeg venter litt
© Erik Skjelvik
Finn i Postvogna



Booking.com
Booking.com