Jernbane.net

Hjem > Tyskland > Stasjoner i Tyskland : J - K - L - M - N > Koblenz Hauptbahnhof
Støtt oss
Ukens Bilde
ukens bilde
CFL MY 1146 og MX 1023 med måletog på Oddesundbroen
Fotograf: Allan Støvring-Nielsen

Tidligere Ukens Bilde

Dagens bilde
dgens bilde
Bergseng
Fotograf: Tore Nilsen

Tidligere Dagens Bilde


Siste opplastninger
Siste innlegg
facebook

Koblenz Hauptbahnhof
[bilde]

Beskrivelse

I norra Rheinland-Pfalz, vid platsen där Mosel mynner ut i Rhenen, ligger Koblenz. Stadens centralstation ligger lite utanför centret, söder om det. Jag börjar med linjernas historia.


------------

Linke Rheinstrecke
Stambanan som går på vänstra Rhenstranden är den viktigaste för persontrafiken, det är här att fjärrtågen går. Och denna linje var den första i Koblenz, den öppnades i flera avsnitt från nord till syd. Allt började 15 februari 1844 när avsnittet mellan Köln och Bonn öppnades. Sedan tog det ett dussin år innan det nästa steget kom, det var kort och ledde bara till Rolandseck. Datumet var 21 januari 1856. Nugick det snabbare: 21 januari 1858 Rolandseck - Remagen, 15 augusti Remagen - Weißenthurm och 11 november samma år Weißenthurm - Koblenz. Fyra dagar senare gick de första ordinarie tågen. Sedan 15 december 1859 fortsätter tågen söderut till Bingerbrück där det då redan fanns anslutning till Mainz och Bad Kreuznach.
Den elektriska driften infördes år 1958; 29 maj gick det officiellt första elektriska tåget mellan Ludwigshafen och Remagen och 17 november till Köln - men först sedan 16 april 1959 till stadens centralstation.


Över floden
Det är två järnvägsbroar som korsar Rhenen, den ena söder, den andra norr om staden.
I norr ligger Urmitzer Rheinbrücke. Den öppnades 15 augusti 1918, var ur drift efter en sprängning 9 mars 1945 fram till 10 maj 1954 och igen efter en brand 25 augusti 1956 fram till maj 1957. Lite senare började man med att lägga ett annat spår igen (sedan 1954 var det enkeltspår) och att elekrifiera, detta färdigställdes officiellt 22 september 1962.

Söder om Koblenz hade man två broar. Den första var Pfaffendorfer Brücke som ligger strax söder om slottet. Den öppnades 9 maj 1864 och sammanband järnvägslinjerna i Nassau med Koblenz. Redan 15 maj 1879 öppnades en ny järnvägsbro, Horchheimer Brücke lite längre söderut. Den tog snabbt över trafiken, men Pfaffendorfer Brücke hade ett normalspårigt spår fram till året 1928.
Också Horchheimer Brücke förstördes 9 mars 1945 av tyska soldater, ett spår på en tillfällig bro kunde trafikeras igen sedan 15 juli 1947. Man byggde en ny bro med två spår vars första kunde trafikeras sedan 30 april 1961, det andra sedan mitten av september. Sedan 3 februari 1962 kan bron trafikeras med elektriska tåg. Två kurvor på östra Rhenstranden möjliggör direkta tåg från Koblenz både norrut till Ehrenbreitstein -> Köln och söderut till Niederlahnstein där banan förgrenar sig: Antingen via Rechte Rheinstrecke mot Wiesbaden eller in i Lahn-dalen.

Den första delen av Lahntalbahn öppnades 23 juni 1853 mellan Oberlahnstein och Bad Ems, 9 juli 1860 tillkom fortsättningen till staden Nassau. Bolaget gick i konkurs och övertogs av staten innan fler avsnitt följde: 5 juli 1862 Nassau - Limburg, 14 oktober till Weilburg och 10 januari 1863 till Wetzlar. I dag har Lahnstalbahn anslutningen till Rechte Rheinstrecke i Niederlahnstein, delen till Oberlahnstein kunde trafikeras fram till 1983.

Rechte Rheinstrecke är banan på högra Rhenstranden, den öppnades från syd: 11 augusti 1856 mellan Wiesbaden och Ridesheim, 22 februari 1862 till Ober- och 3 juni 1864 till Niederlahnstein. Sedan 27 oktober 1869 kommer man till Neuwied, sedan 11 juli 1870 till Oberkassel (mittemot Bonn) och 1 mars 1871 nåddes Troisdorf vid banan Köln - Gießen.
Rechte Rheinstrecke som ser många godståg elektrifierades några år senare än den på vänstra stranden: 1 oktober 1961 mellan Wiesbaden och Oberlahnstein, 3 februari1962 över Rhenen till Koblenz och 27 maj 1962 banans norra del. Lahntalbahn har inte elektrifierats.


Moselstrecke
Förbindelsen mellan Koblenz och Ehrang nära Trier öppnades 15 maj 1879. Banan som är känt som Moselstrecke elektrifierades år 1973.


Maifeldbahn
Denna linje finns inte längre: 9 december 1983 slutade persontrafiken mellan Koblenz och Mayen Ost. Linjen skulle öppnas efter många år med planeringar 1 oktober 1904, men på grund av et jordskred gick tågen på norra delen mellan Polch och Mayen först sedan 12 november. Banans sista avsnitt stängdes för trafiken år 2003.


Koblenz Hbf
Staden Koblenz som gällde fram till året 1890 som fästning hade i början flera stationer. Den första var Rheinischer Bahnhof som låg innanför fästningen, väster om gamla staden, nära dagens station Koblenz Stadtmitte. Stationshuset fanns kvar fram till 1960-talet där det revs. Moselstrecke hade en egen station: Moselbahnhof låg söder om fästningen, stationen byggdes ur korsvirke.
Efter att fästningen fanns inte längre började planeringarna för en centralstation. Den ligger på gamla Moselbahnhof och invigdes 1 maj 1902. Stationshuset finns kvar (efter 1945 återuppbyggdes det i förenklat form) i motsatsen till perronghallerna.


------------


I Koblenz stannar både fjärr- och regionaltåg.
I fjärrtrafiken har man snabba och långsamma tåg. De snabba har (förenklat sagt) timmestrafik mellan Hamburg, Dortmund, Köln, Koblenz och Mainz. Från Mainz är det tvåtimmestrafik både till Frankfurt och Mannheim därifrån tågen fortsätter. Från Frankfurt längst till Wien, från Mannheim antingen till Stuttgart eller Basel.
De långsamma tågen är det som finns kvar av IC-linjen mellan Ostfriesland och Luxembourg, det tillkommer enstaka tågpar främst till Alperna i Bayern och Österrike.

Regionaltrafiken har mestadels Koblenz som slutstation. Jag börjar med undantagen, situationen tidtabell 2014.
Den ena är Vias, bolaget som kör lokaltågen på högra Rhenstranden mellan Frankfurt, Wiesbaden, Rüdesheim, Koblenz och Neuwied. Tågen går över bägge broarna för att kunna trafikera Koblenz. Det går tre- och fyradelade Flirt. Timmestrafiken förtätas under rusningen mellan Frankfurt och Koblenz, delvist på delsträckor.
Lokaltågen på vänstra stranden mellan Mainz, Bingen, Bonn och Köln trafikeras av Transregio under varumärket Mittelrheinbahn. Det är littera 460 (Desiro ML) som går varje timme och har ett längre uppehåll med tågnummerbyte i Koblenz.
Snabbare regionaltåg på vänstra stranden drivs av DB Regio. Norrut är det timmestrafik, tågen går via Köln, Düsseldorf och Duisburg fram till Emmerich nära gränsen till Nederländerna. Moderna tvåvåningsvagnar går. Äldre, men också moderna, tvåvåningsvagnar går söderut via Mainz till Frankfurt, men bara varannan timme.

Också Moseldalen trafikeras av DB Regio. Varje timme lokaltåget till Trier med littera 442. Det tillkommer regionaltåg via Trier fram till Saarbrücken och Kaiserslautern. Här saknas några tåg till timmestrafiken, det går antingen elmotorvagnar littera 425 eller samma tvåvåningsvagnar som till Frankfurt.
Genom Lahn-dalen trafikerar DB endast regionaltåget till Gießen, dieselmotorvagnar littera 612 går varannan timme. Varje timme eller halvtimme går Vectus med dieselmotorvagnar tillhörande Lint-familjen med lokaltåg till Limburg.
Norrut på högra stranden går också DB Regio. Det är halvtimmestrafik fram till Mönchengladbach, antingen ellok littera 143 med tvåvåningsvagnar eller littera 425.

Med tidtabellen 2015 kommer vissa saker att förändras. Regionaltågen mot Saarbrücken och Frankfurt kommer att få nya fordon, i stället för Vectus (som upphör helt) tar DB Regio över, tågen förlängs via Andernach till Mayen.

(Text: Sören Heise, september 2014)

[bilde]

Beskrivelse

I norra Rheinland-Pfalz, vid platsen där Mosel mynner ut i Rhenen, ligger Koblenz. Stadens centralstation ligger lite utanför centret, söder om det. Jag börjar med linjernas historia.


------------

Linke Rheinstrecke
Stambanan som går på vänstra Rhenstranden är den viktigaste för persontrafiken, det är här att fjärrtågen går. Och denna linje var den första i Koblenz, den öppnades i flera avsnitt från nord till syd. Allt började 15 februari 1844 när avsnittet mellan Köln och Bonn öppnades. Sedan tog det ett dussin år innan det nästa steget kom, det var kort och ledde bara till Rolandseck. Datumet var 21 januari 1856. Nugick det snabbare: 21 januari 1858 Rolandseck - Remagen, 15 augusti Remagen - Weißenthurm och 11 november samma år Weißenthurm - Koblenz. Fyra dagar senare gick de första ordinarie tågen. Sedan 15 december 1859 fortsätter tågen söderut till Bingerbrück där det då redan fanns anslutning till Mainz och Bad Kreuznach.
Den elektriska driften infördes år 1958; 29 maj gick det officiellt första elektriska tåget mellan Ludwigshafen och Remagen och 17 november till Köln - men först sedan 16 april 1959 till stadens centralstation.


Över floden
Det är två järnvägsbroar som korsar Rhenen, den ena söder, den andra norr om staden.
I norr ligger Urmitzer Rheinbrücke. Den öppnades 15 augusti 1918, var ur drift efter en sprängning 9 mars 1945 fram till 10 maj 1954 och igen efter en brand 25 augusti 1956 fram till maj 1957. Lite senare började man med att lägga ett annat spår igen (sedan 1954 var det enkeltspår) och att elekrifiera, detta färdigställdes officiellt 22 september 1962.

Söder om Koblenz hade man två broar. Den första var Pfaffendorfer Brücke som ligger strax söder om slottet. Den öppnades 9 maj 1864 och sammanband järnvägslinjerna i Nassau med Koblenz. Redan 15 maj 1879 öppnades en ny järnvägsbro, Horchheimer Brücke lite längre söderut. Den tog snabbt över trafiken, men Pfaffendorfer Brücke hade ett normalspårigt spår fram till året 1928.
Också Horchheimer Brücke förstördes 9 mars 1945 av tyska soldater, ett spår på en tillfällig bro kunde trafikeras igen sedan 15 juli 1947. Man byggde en ny bro med två spår vars första kunde trafikeras sedan 30 april 1961, det andra sedan mitten av september. Sedan 3 februari 1962 kan bron trafikeras med elektriska tåg. Två kurvor på östra Rhenstranden möjliggör direkta tåg från Koblenz både norrut till Ehrenbreitstein -> Köln och söderut till Niederlahnstein där banan förgrenar sig: Antingen via Rechte Rheinstrecke mot Wiesbaden eller in i Lahn-dalen.

Den första delen av Lahntalbahn öppnades 23 juni 1853 mellan Oberlahnstein och Bad Ems, 9 juli 1860 tillkom fortsättningen till staden Nassau. Bolaget gick i konkurs och övertogs av staten innan fler avsnitt följde: 5 juli 1862 Nassau - Limburg, 14 oktober till Weilburg och 10 januari 1863 till Wetzlar. I dag har Lahnstalbahn anslutningen till Rechte Rheinstrecke i Niederlahnstein, delen till Oberlahnstein kunde trafikeras fram till 1983.

Rechte Rheinstrecke är banan på högra Rhenstranden, den öppnades från syd: 11 augusti 1856 mellan Wiesbaden och Ridesheim, 22 februari 1862 till Ober- och 3 juni 1864 till Niederlahnstein. Sedan 27 oktober 1869 kommer man till Neuwied, sedan 11 juli 1870 till Oberkassel (mittemot Bonn) och 1 mars 1871 nåddes Troisdorf vid banan Köln - Gießen.
Rechte Rheinstrecke som ser många godståg elektrifierades några år senare än den på vänstra stranden: 1 oktober 1961 mellan Wiesbaden och Oberlahnstein, 3 februari1962 över Rhenen till Koblenz och 27 maj 1962 banans norra del. Lahntalbahn har inte elektrifierats.


Moselstrecke
Förbindelsen mellan Koblenz och Ehrang nära Trier öppnades 15 maj 1879. Banan som är känt som Moselstrecke elektrifierades år 1973.


Maifeldbahn
Denna linje finns inte längre: 9 december 1983 slutade persontrafiken mellan Koblenz och Mayen Ost. Linjen skulle öppnas efter många år med planeringar 1 oktober 1904, men på grund av et jordskred gick tågen på norra delen mellan Polch och Mayen först sedan 12 november. Banans sista avsnitt stängdes för trafiken år 2003.


Koblenz Hbf
Staden Koblenz som gällde fram till året 1890 som fästning hade i början flera stationer. Den första var Rheinischer Bahnhof som låg innanför fästningen, väster om gamla staden, nära dagens station Koblenz Stadtmitte. Stationshuset fanns kvar fram till 1960-talet där det revs. Moselstrecke hade en egen station: Moselbahnhof låg söder om fästningen, stationen byggdes ur korsvirke.
Efter att fästningen fanns inte längre började planeringarna för en centralstation. Den ligger på gamla Moselbahnhof och invigdes 1 maj 1902. Stationshuset finns kvar (efter 1945 återuppbyggdes det i förenklat form) i motsatsen till perronghallerna.


------------


I Koblenz stannar både fjärr- och regionaltåg.
I fjärrtrafiken har man snabba och långsamma tåg. De snabba har (förenklat sagt) timmestrafik mellan Hamburg, Dortmund, Köln, Koblenz och Mainz. Från Mainz är det tvåtimmestrafik både till Frankfurt och Mannheim därifrån tågen fortsätter. Från Frankfurt längst till Wien, från Mannheim antingen till Stuttgart eller Basel.
De långsamma tågen är det som finns kvar av IC-linjen mellan Ostfriesland och Luxembourg, det tillkommer enstaka tågpar främst till Alperna i Bayern och Österrike.

Regionaltrafiken har mestadels Koblenz som slutstation. Jag börjar med undantagen, situationen tidtabell 2014.
Den ena är Vias, bolaget som kör lokaltågen på högra Rhenstranden mellan Frankfurt, Wiesbaden, Rüdesheim, Koblenz och Neuwied. Tågen går över bägge broarna för att kunna trafikera Koblenz. Det går tre- och fyradelade Flirt. Timmestrafiken förtätas under rusningen mellan Frankfurt och Koblenz, delvist på delsträckor.
Lokaltågen på vänstra stranden mellan Mainz, Bingen, Bonn och Köln trafikeras av Transregio under varumärket Mittelrheinbahn. Det är littera 460 (Desiro ML) som går varje timme och har ett längre uppehåll med tågnummerbyte i Koblenz.
Snabbare regionaltåg på vänstra stranden drivs av DB Regio. Norrut är det timmestrafik, tågen går via Köln, Düsseldorf och Duisburg fram till Emmerich nära gränsen till Nederländerna. Moderna tvåvåningsvagnar går. Äldre, men också moderna, tvåvåningsvagnar går söderut via Mainz till Frankfurt, men bara varannan timme.

Också Moseldalen trafikeras av DB Regio. Varje timme lokaltåget till Trier med littera 442. Det tillkommer regionaltåg via Trier fram till Saarbrücken och Kaiserslautern. Här saknas några tåg till timmestrafiken, det går antingen elmotorvagnar littera 425 eller samma tvåvåningsvagnar som till Frankfurt.
Genom Lahn-dalen trafikerar DB endast regionaltåget till Gießen, dieselmotorvagnar littera 612 går varannan timme. Varje timme eller halvtimme går Vectus med dieselmotorvagnar tillhörande Lint-familjen med lokaltåg till Limburg.
Norrut på högra stranden går också DB Regio. Det är halvtimmestrafik fram till Mönchengladbach, antingen ellok littera 143 med tvåvåningsvagnar eller littera 425.

Med tidtabellen 2015 kommer vissa saker att förändras. Regionaltågen mot Saarbrücken och Frankfurt kommer att få nya fordon, i stället för Vectus (som upphör helt) tar DB Regio över, tågen förlängs via Andernach till Mayen.

(Text: Sören Heise, september 2014)



Stationshuset
Koblenz Hbf: Wilhelm den sistes monogramm över norra entrén
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 6 bilder - se alle
Koblenz Hbf: Stationshuset som återuppbyggdes förenklat efter 1945
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Koblenz Hbf: Stationshuset, interiörbild
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Koblenz Hbf: Wilhelm den sistes monogramm över norra entrén
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Perrongerna
Koblenz Hbf: Perrongbild
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 11 bilder - se alle
Koblenz Hbf: Vit signal
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Koblenz Hbf: Vy mot Koblenz Stadtmitte
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Färgrikt i Koblenz Hbf
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Ställverket
I alt 1 bilde
Koblenz Hbf: Perrongarbeten, ställverket och 442 206
© Sören Heise
Finn i Postvogna



andre
I alt 1 bilde
Koblenz Hbf: Uppställningen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Booking.com
Booking.com