Jernbane.net

Hjem > Tyskland > Stasjoner i Tyskland : S - T - U - Ü - V > Vaihingen (Enz)
Støtt oss
Ukens Bilde
ukens bilde
EL16 2209 med 5804 i Sundland
Fotograf: Jon-Andreas Sognnæs

Tidligere Ukens Bilde

Dagens bilde
dgens bilde
3 642 med tog 2001
Fotograf: Jørn Ole Steina

Tidligere Dagens Bilde


Siste opplastninger
Siste innlegg
facebook

Vaihingen (Enz)
[bilde]
[bilde]

Beskrivelse

De flesta resenärer mellan Mannheim och Stuttgart känner Vaihingen kanske eftersom man kommer förbi med upp till 250 kilometer i timmen.
Förbi stationen, bättre sagt eftersom den lilla staden ligger ca två kilometer bort.

Detta är ett klart framsteg eftersom stadens första station låg ännu längre borta. När den öppnades 1 oktober 1853 tillsammans med järnvägslinjen Bietigheim - Bretten - Bruchsal (som är del av den gamla förbindelsen mellan Stuttgart och Mannheim där fjärrtågen gick innan höghastighetslinjen kom) bar den namnet Sersheim.
Byn med samma namn låg två kilometer borta, till Vaihingen var det tre kilometer. Staden påverkades negativt, antalet invånare och ekonomin minskade eftersom järnvägsanknytning saknades. Staden önskade att stationen bytte namn, 1863 blev Vaihingen-Sersheim det nya. Tre namn skulle följa senare: 1906 Vaihingen (Enz) Staatsbahnhof (Sersheim hade numera en egen station), 1923 Vaihingen (Enz) Reichsbahnhof och 1950 Vaihingen (Enz) Nord. Detta namn skulle komma att gälla fram till stationens slut som följde i etapper.


Det var under året 1966 att Deutsche Bundesbahn började att planera en ny linje mellan Mannheim och Stuttgart, då anade man inte att det skulle bli en ny station för Vaihingen. Med fördjupade planeringar tillkom den, 1980 bestämmdes dess plats. Fem år senare, 1985, började byggandet, stationen öppnades i tid 30 september 1990 med den nya tidtabellen. Den befintliga banan fick en ny linjeförning och svänger sedan lite mot syd. Vid den nya stationen finns det övergång till höghastighetsbanan som är i planenlig drift sedan 2 juni 1991.

Stationen har två perronger som är 400 meter långa så att även de långaste tågen kan stanna. På 120 meters längd är det perrongtak. Vid bägge ändar finns det gångtunnlar som också används av allmänheten, den nordvästra också av böndarna på väg mellan åkrarna. Stationshuset har anlagts trehörningt, öppet mot syd. Det består av tre delar.
-> Parallelt till järnvägen står byggnaden som innehåller ställverket och rum för interna skäl. Storleken bestäms av ställverkstekniken.
-> Parallelt till landsvägen ligger en byggnad med butiker och liknande.
-> Det egentliga stationshuset (ett oval med glasvägg) ligger i mitten. Här finns järnvägens alla servicetjänster för kunderna.
 (Detta enligt Karl-Friedrich Steidlinger: „Der neue Bahnhof Vaihingen (Enz) an der NBS Mannheim—Stuttgart. Halbzeit bei der Bauausführung.” I: Die Bundesbahn 10/1988, S. 1008-1016, här S. 1015.)

Man är inte tvungen att gå genom stationshuset på vägen till tåget. Det är kanske värt att berätta att det upptäcktes en bondgård ur romersk tid nära stationen under arbetens föreberedelserna. Den grävdes dock inte ut.

När den nya stationen invigdes lades den gamla sträckningen väster om den gamla stationen ner. Själva stationen och anslutningen österut behövdes fortfarande. Här började sedan oktober 1904 Vaihinger Stadtbahn. Denna järnväg dom drevs av die Württembergische Eisenbahn-Gesellschaft (WEG) anslutade den egentliga staden Vaihingen sammt grannbyn Enzweihingen (här fanns depån) till järnvägsvärlden. Under året 1990 hade banan (bredvid godstrafiken) sedan många år endast trafikerats i skoltrafiken, trots detta fick linjen en ny perrong vid den nya stationen, en liten promenad borta. Med tidtabellen 2003 slutade WEG att trafikera Stadtbahn eftersom DB sade upp att trafikera Vaihingen Nord där godsvagnarna mellan DB och WEG byttes. Fram till sommar 2003 trafikerade DB en kund i Vaihingen med godsvagnar, sedan var det slut. Från 1975 fram till slutet var fordonet som gick normalt på Vaihinger Stadtbahn T04, en tvåaxlig dieselmotorvagn som tillverkades 1926 (!).

 


I södra Tyskland (utan tvivl ligger Vaihingen där) går det förhållandevis många tåg utanför den styva tidtabellen, det går alltså fler tåg än i översikten:
IC Nürnberg - Stuttgart - Karlsruhe (varannan timme).
IRE Stuttgart - Karlsruhe (varannan timme, via höghastighetsbanan; ellok littera 146 med tvåvåningsvagnar)
RE Stuttgart - Bietigheim - Mühlacker - Karlsruhe (varannan timme, elmotorvagnar littera 425)
RE Stuttgart - Bietigheim - Mühlacker - Heidelberg (varannan timme, elmotorvagnar littera 425)
S5 Bietigheim - Mühlacker - Karlsruhe - Wörth (varje timme, elmotorvagnar (tvåström) av Albtalbahn).

På mittspåren passerar ungefär två gånger per timme och riktning ett ICE utan att stanna.

 

(Text: Sören Heise, 2014)

 

[bilde]
[bilde]

Beskrivelse

De flesta resenärer mellan Mannheim och Stuttgart känner Vaihingen kanske eftersom man kommer förbi med upp till 250 kilometer i timmen.
Förbi stationen, bättre sagt eftersom den lilla staden ligger ca två kilometer bort.

Detta är ett klart framsteg eftersom stadens första station låg ännu längre borta. När den öppnades 1 oktober 1853 tillsammans med järnvägslinjen Bietigheim - Bretten - Bruchsal (som är del av den gamla förbindelsen mellan Stuttgart och Mannheim där fjärrtågen gick innan höghastighetslinjen kom) bar den namnet Sersheim.
Byn med samma namn låg två kilometer borta, till Vaihingen var det tre kilometer. Staden påverkades negativt, antalet invånare och ekonomin minskade eftersom järnvägsanknytning saknades. Staden önskade att stationen bytte namn, 1863 blev Vaihingen-Sersheim det nya. Tre namn skulle följa senare: 1906 Vaihingen (Enz) Staatsbahnhof (Sersheim hade numera en egen station), 1923 Vaihingen (Enz) Reichsbahnhof och 1950 Vaihingen (Enz) Nord. Detta namn skulle komma att gälla fram till stationens slut som följde i etapper.


Det var under året 1966 att Deutsche Bundesbahn började att planera en ny linje mellan Mannheim och Stuttgart, då anade man inte att det skulle bli en ny station för Vaihingen. Med fördjupade planeringar tillkom den, 1980 bestämmdes dess plats. Fem år senare, 1985, började byggandet, stationen öppnades i tid 30 september 1990 med den nya tidtabellen. Den befintliga banan fick en ny linjeförning och svänger sedan lite mot syd. Vid den nya stationen finns det övergång till höghastighetsbanan som är i planenlig drift sedan 2 juni 1991.

Stationen har två perronger som är 400 meter långa så att även de långaste tågen kan stanna. På 120 meters längd är det perrongtak. Vid bägge ändar finns det gångtunnlar som också används av allmänheten, den nordvästra också av böndarna på väg mellan åkrarna. Stationshuset har anlagts trehörningt, öppet mot syd. Det består av tre delar.
-> Parallelt till järnvägen står byggnaden som innehåller ställverket och rum för interna skäl. Storleken bestäms av ställverkstekniken.
-> Parallelt till landsvägen ligger en byggnad med butiker och liknande.
-> Det egentliga stationshuset (ett oval med glasvägg) ligger i mitten. Här finns järnvägens alla servicetjänster för kunderna.
 (Detta enligt Karl-Friedrich Steidlinger: „Der neue Bahnhof Vaihingen (Enz) an der NBS Mannheim—Stuttgart. Halbzeit bei der Bauausführung.” I: Die Bundesbahn 10/1988, S. 1008-1016, här S. 1015.)

Man är inte tvungen att gå genom stationshuset på vägen till tåget. Det är kanske värt att berätta att det upptäcktes en bondgård ur romersk tid nära stationen under arbetens föreberedelserna. Den grävdes dock inte ut.

När den nya stationen invigdes lades den gamla sträckningen väster om den gamla stationen ner. Själva stationen och anslutningen österut behövdes fortfarande. Här började sedan oktober 1904 Vaihinger Stadtbahn. Denna järnväg dom drevs av die Württembergische Eisenbahn-Gesellschaft (WEG) anslutade den egentliga staden Vaihingen sammt grannbyn Enzweihingen (här fanns depån) till järnvägsvärlden. Under året 1990 hade banan (bredvid godstrafiken) sedan många år endast trafikerats i skoltrafiken, trots detta fick linjen en ny perrong vid den nya stationen, en liten promenad borta. Med tidtabellen 2003 slutade WEG att trafikera Stadtbahn eftersom DB sade upp att trafikera Vaihingen Nord där godsvagnarna mellan DB och WEG byttes. Fram till sommar 2003 trafikerade DB en kund i Vaihingen med godsvagnar, sedan var det slut. Från 1975 fram till slutet var fordonet som gick normalt på Vaihinger Stadtbahn T04, en tvåaxlig dieselmotorvagn som tillverkades 1926 (!).

 


I södra Tyskland (utan tvivl ligger Vaihingen där) går det förhållandevis många tåg utanför den styva tidtabellen, det går alltså fler tåg än i översikten:
IC Nürnberg - Stuttgart - Karlsruhe (varannan timme).
IRE Stuttgart - Karlsruhe (varannan timme, via höghastighetsbanan; ellok littera 146 med tvåvåningsvagnar)
RE Stuttgart - Bietigheim - Mühlacker - Karlsruhe (varannan timme, elmotorvagnar littera 425)
RE Stuttgart - Bietigheim - Mühlacker - Heidelberg (varannan timme, elmotorvagnar littera 425)
S5 Bietigheim - Mühlacker - Karlsruhe - Wörth (varje timme, elmotorvagnar (tvåström) av Albtalbahn).

På mittspåren passerar ungefär två gånger per timme och riktning ett ICE utan att stanna.

 

(Text: Sören Heise, 2014)

 



Stasjonen
Vaihingen (Enz): Norra entrén
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Vaihingen (Enz): Norra entrén
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Vaihingen (Enz): Gången förbi stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Stasjonens forplass
Vaihingen (Enz): Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Vaihingen (Enz): Stationsplatsen. Det lilla huset är det egentliga stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Vaihingen (Enz): Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Plattformer
Vaihingen (Enz): Den bakre perrongen (mot väst)
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Vaihingen (Enz): Den bakre perrongen (mot väst)
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Vaihingen (Enz): Ramp ner till gångtunneln
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Vaihingen (Enz): Hållplatsen för Stadtbahn, uppe på banvallen DB-linjen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Stillverkene
I alt 1 bilde
Vaihingen (Enz): Ställverkshuset från spårsidan
© Sören Heise
Finn i Postvogna



andre
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Booking.com
Booking.com