Jernbane.net

Hjem > Tyskland > Stasjoner i Tyskland : S - T - U - Ü - V > Ulm Hauptbahnhof
Støtt oss
Ukens Bilde
ukens bilde
CFL MY 1146 og MX 1023 med måletog på Oddesundbroen
Fotograf: Allan Støvring-Nielsen

Tidligere Ukens Bilde

Dagens bilde
dgens bilde
Bergseng
Fotograf: Tore Nilsen

Tidligere Dagens Bilde


Siste opplastninger
Siste innlegg
facebook

Ulm Hauptbahnhof

Beskrivelse

Ulm ligger vid den europäiska magistralen från Paris via Plochingen och Prien till Pöchlarn och Preßburg (mera vanligt på svenska är väl Bratislava men det är dårligt med hänsyn till allitterationen). Detta medför en del internationella mål, till Frankrike, Österrike och Ungern kommer man utan byte. Tyska inrikesfjärrtåg med reguljär tidtabell går till Berlin, till Dortmund, till Karlsruhe och i andra riktningen till München och Salzburg.

 

Under året 1850 öppnades järnvägen från Stuttgart till Ulm, Geislinger Steige är kanske känd också i Norden. 1862 kom det andra spåret och 1933 den elektriska driften.

Sedan 1854 kan man åka vidare när linjen via bayerska Neu-Ulm till Augsburg öppnades. Också denna linje har två spår, den elektrifierades samma år som till Stuttgart, 1933. I Neu-Ulm avgår söderut banan via Memmingen och Kempten. Den går langs Iller och är i drift sedan 1863/64. Kontaktledning finns ej.

Samma gäller för de andra tre linjer som utgår från Ulm. Württembergische Südbahn går via Biberach, Aulendorf och Ravensburg till Friedrichshafen vid Bodensee. Den öppnades i flera etapper under åren 1847 - 1850 med början vid sjön. Linjen har två spår, elektrifieringen planeras.

Linjen till Sigmaringen, langs Donau motströms, var i början en internationell förbindelse. 1868 kom den första delen till Blaubeuren, 1870 nådde man den württembergiska gränsstationen Scheer. Resten till Sigmaringen (som ligger i Hohenzollern) invigdes först 1873, ett krig och topografiska problem var orsaken.

I början av januari 1876 invigdes som sista avsnitt av Brenzbahn till Aalen den södra delen från Langenau till Ulm. Det norra avsnittet invigdes i tre etapper 1864 och 1875. Det var Bayern som förhindrade att banan byggdes tidigare eftersom vägen mellan Nördlingen och Bodensee på bayerska räls är längre än via Aalen - Ulm. Därför slutades en överenskommelse att denna bana fick byggas först tolv år efter att linjen Aalen - Nördlingen hade öppnats.

Ulms stationshus nybyggdes efter kriget, det invigdes 1954 (men stod helt klart först drygt tio år senare). Det fick kritik redan under invigningen där det kallades för Ulms „hittills största järnvägsolycka” eftersom det ansågs att vara för modernt. Stationen kommer att ombyggas under dem nästa åren, varmed stationshuset kommer att rivas. Samtidigt kommer en motorvägsparallel höghastighetsbana till Stuttgart, det hela beräknas vara klart under 2020-talet.


Regionaltåg går i alla riktningar och mestadels mera än ett per timme. Operatörerna är agilis (till Ingolstadt - Regensburg) och DB (alla andra linjer). Mest speciellt är ICE-tågen Stuttgart - Ulm - Friedrichshafen - Lindau som byter lok i Ulm.


Text: Sören Heise, december 2016

Ulm Hbf
Bygget av
Bygget antall
Nummer
Byggeår
Største hastighet
Typisk materiell ved Ulm Hbf
Mot Stuttgart: Ellok littera 143 och 146, diesellok 218, elmotorvagnar 425 och 426.
Mot Aalen: Diesellok 218, dieselmotorvagnar 611, 628 och 650.
Mot Augsburg: Elmotorvagnar 440 och dieselmotorvagnar 642.
Mot Memmingen: Diesellok 218, dieselmotorvagnar 612, 628 och 642.
Mot Friedrichshafen: Diesellok 218, dieselmotorvagnar 611, 628 och 650.
Mot Sigmaringen: Diesellok 218, dieselmotorvagnar 611, 628 och 650.
Anmerkning/bevart
Ulm ligger vid den europäiska magistralen från Paris via Plochingen och Prien till Pöchlarn och Preßburg (mera vanligt på svenska är väl Bratislava men det är dårligt med hänsyn till allitterationen). Detta medför en del internationella mål, till Nederländerna, Frankrike, Österrike och Ungern kommer man utan byte. Tyska inrikesfjärrtåg med reguljär tidtabell går till Berlin, till Dortmund, till Karlsruhe och i andra riktningen till München och Salzburg.
EVN-typenummer
[bilde]
[bilde]

Beskrivelse

Ulm ligger vid den europäiska magistralen från Paris via Plochingen och Prien till Pöchlarn och Preßburg (mera vanligt på svenska är väl Bratislava men det är dårligt med hänsyn till allitterationen). Detta medför en del internationella mål, till Frankrike, Österrike och Ungern kommer man utan byte. Tyska inrikesfjärrtåg med reguljär tidtabell går till Berlin, till Dortmund, till Karlsruhe och i andra riktningen till München och Salzburg.

 

Under året 1850 öppnades järnvägen från Stuttgart till Ulm, Geislinger Steige är kanske känd också i Norden. 1862 kom det andra spåret och 1933 den elektriska driften.

Sedan 1854 kan man åka vidare när linjen via bayerska Neu-Ulm till Augsburg öppnades. Också denna linje har två spår, den elektrifierades samma år som till Stuttgart, 1933. I Neu-Ulm avgår söderut banan via Memmingen och Kempten. Den går langs Iller och är i drift sedan 1863/64. Kontaktledning finns ej.

Samma gäller för de andra tre linjer som utgår från Ulm. Württembergische Südbahn går via Biberach, Aulendorf och Ravensburg till Friedrichshafen vid Bodensee. Den öppnades i flera etapper under åren 1847 - 1850 med början vid sjön. Linjen har två spår, elektrifieringen planeras.

Linjen till Sigmaringen, langs Donau motströms, var i början en internationell förbindelse. 1868 kom den första delen till Blaubeuren, 1870 nådde man den württembergiska gränsstationen Scheer. Resten till Sigmaringen (som ligger i Hohenzollern) invigdes först 1873, ett krig och topografiska problem var orsaken.

I början av januari 1876 invigdes som sista avsnitt av Brenzbahn till Aalen den södra delen från Langenau till Ulm. Det norra avsnittet invigdes i tre etapper 1864 och 1875. Det var Bayern som förhindrade att banan byggdes tidigare eftersom vägen mellan Nördlingen och Bodensee på bayerska räls är längre än via Aalen - Ulm. Därför slutades en överenskommelse att denna bana fick byggas först tolv år efter att linjen Aalen - Nördlingen hade öppnats.

Ulms stationshus nybyggdes efter kriget, det invigdes 1954 (men stod helt klart först drygt tio år senare). Det fick kritik redan under invigningen där det kallades för Ulms „hittills största järnvägsolycka” eftersom det ansågs att vara för modernt. Stationen kommer att ombyggas under dem nästa åren, varmed stationshuset kommer att rivas. Samtidigt kommer en motorvägsparallel höghastighetsbana till Stuttgart, det hela beräknas vara klart under 2020-talet.


Regionaltåg går i alla riktningar och mestadels mera än ett per timme. Operatörerna är agilis (till Ingolstadt - Regensburg) och DB (alla andra linjer). Mest speciellt är ICE-tågen Stuttgart - Ulm - Friedrichshafen - Lindau som byter lok i Ulm.


Text: Sören Heise, december 2016

Ulm Hbf
Bygget av
Bygget antall
Nummer
Byggeår
Største hastighet
Typisk materiell ved Ulm Hbf
Mot Stuttgart: Ellok littera 143 och 146, diesellok 218, elmotorvagnar 425 och 426.
Mot Aalen: Diesellok 218, dieselmotorvagnar 611, 628 och 650.
Mot Augsburg: Elmotorvagnar 440 och dieselmotorvagnar 642.
Mot Memmingen: Diesellok 218, dieselmotorvagnar 612, 628 och 642.
Mot Friedrichshafen: Diesellok 218, dieselmotorvagnar 611, 628 och 650.
Mot Sigmaringen: Diesellok 218, dieselmotorvagnar 611, 628 och 650.
Anmerkning/bevart
Ulm ligger vid den europäiska magistralen från Paris via Plochingen och Prien till Pöchlarn och Preßburg (mera vanligt på svenska är väl Bratislava men det är dårligt med hänsyn till allitterationen). Detta medför en del internationella mål, till Nederländerna, Frankrike, Österrike och Ungern kommer man utan byte. Tyska inrikesfjärrtåg med reguljär tidtabell går till Berlin, till Dortmund, till Karlsruhe och i andra riktningen till München och Salzburg.
EVN-typenummer


Ulm Hbf - stasjonshuset
Ulm Hbf: Entrén
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Ulm Hbf: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Ulm Hbf: Entrén
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Ulm Hbf: Inne i stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Ulm Hbf - plattformer
Diesel og InterCityHotel på Ulm Hbf
© Geir Anders Langangen
Finn i Postvogna
Ulm Hbf: Sett från Bahnhofsteg
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Ulm Hbf: Påstigande resenärer
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Diesel og InterCityHotel på Ulm Hbf
© Geir Anders Langangen
Finn i Postvogna



andre
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Booking.com
Booking.com