Jernbane.net

Hjem > Tyskland > Stasjoner i Tyskland : S - T - U - Ü - V > Stendal
Støtt oss
Ukens Bilde
ukens bilde
EL16 2209 med 5804 i Sundland
Fotograf: Jon-Andreas Sognnæs

Tidligere Ukens Bilde

Siste opplastninger
Siste innlegg
facebook

Stendal

Beskrivelse

Den äldsta linjen i Stendal byggdes av Magdeburg-Wittenbergesche Eisenbahn-Gesellschaft och går mellan Magdeburg, Stendal och, ni gissade rätt, Wittenberge. 7 juli 1849 öppnades delsträckan Magdeburg - Seehausen varmed Stendal fick sin första järnväg. 5 augusti följde fortsättningen till Elbe, men först 25 oktober 1851 öppnades bron över strömmen. Linjen elektrifierades 1982 fram till Stendal och 1987 till Wittenberge.
Järnvägsstationen låg sydöst om staden (på centralverkstadens område). När Magdeburg-Halberstädter Eisenbahngesellschaft (som under tiden hade övertagit linjen till Wittenberge) fick koncessionen för Lehrter Bahn, järnvägen som går raka vägen mellan Hannover och Berlin, valde man att flytta Stendals station. Sedan dess används den befintliga stationen söder om stadscentret. 
Lehrter Bahn öppnades i flera avsnitt: 1 februari 1871 mellan Spandau, Stendal och Gardelegen, 15 juli samma år till en förort öst om Spandau som heter Berlinoch 1 december resten av linjen mellan Gardelegen och Lehrte (där i dag de första resenärer för Hannover går mot dörren). Parallelt till linjen ligger den nya höghastighetsbanan (så länge den finns) mellan Hannover och Berlin. Den öppnades 24 maj 1998 mellan Hannover och Stendal, sedan 27 september 1998 är det planenlig drift på hela linjen. Den gamla linjen (s.k. Stammstrecke) moderniserades samtidigt, men elektrifierades inte (undantagen är naturreservatet öster om Rathenow där höghasighetsbanan inte byggdes och anslutningarna av Stendal).

Redan 15 mars 1870 öppnades linjen Stendal - Salzwedel som är del av den s.k. Amerikalinjen till Bremen. Där kunde man byta till Ellis Island. Persontrafiken mellan Salzwedel och Langwedel (två mil från Bremen) öppnades 15 maj 1873. Efter 1945 stängdes linjen över demarkationslinjen, först 19 december 1999 kom avsnittet i drift igen, med eldrift. Avsnittet Stendal - Salzwedel har eldrift sedan 18 december 1997.

Det saknas två bolag. Linjen till Tangermünde (ett besök i staden rekommenderas!) öppnades 7 april 1886 av Stendal-Tangermünder Eisenbahn-Gesellschaft och förstatligades år 1949. Det andra bolaget är Stendaler Kleinbahnen vars "centralstation" var Stendals östra station. Bolaget bildades när två enskilda järnvägar gick samman.

Den yngre är gamla Kleinbahn-AG Stendal–Arendsee. Den grundades 1906, trafiken började 1908. 25 november mellan Stendal och Lückstedt-Dewitz (en station som ligger mellan Lückstedt och Dewitz, orterna man behöver inget veta om redan i Stendal) och 8 december 1908 fram till Arendsee. Persontrafiken mellan Klein Rossau (här möttes linjen Osterburg - Pretzier) och Arendsee slutade 28 maj 1978, mellan Stendal och Klein Rossau 26 maj 1979. Godstrafiken slutade i början av 1990-talet, linjen har numera demonterats.

Den andra järnvägen gick mellan Stendal Ost och Arneburg. Invigningen som meterspårig smalspårsjärnväg skedde 8.8.99. 2 maj 1914 invigdes den normalspåriga banan. Linjen lades ned 1 oktober 1972. Men det var inte slutet. Delarna av banan ingår i linjen Stendal - Niedergörne som öppnades 3 januar 1977 och byggdes åt kärnkrafverket som byggdes nordöst om Stendal (det färdigställdes aldrig). Linjen använder på den första biten ut ur Stendal banan till Wittenberge innan den svänger mot nordost. Persontåg gick fram till slutet av året 1999, godstrafik finns kvar.


Persontrafiken drivs mestadels av Deutsche Bahn. DB Fernverkehr är operatören av IC-tågen Amsterdam - Berlin som går varannan timme. Det tillkommer enstaka ICE- och IC-tåg, mestadels mellan Ruhrområdet och Berlin.

Regionaltrafiken drivs till största delen av Elbe-Saale-Bahn, ett dotterbolag av DB Regio Südost. Paradlinjen är RE-förbindelsen mellan Magdeburg, Stendal, Salzwedel och Uelzen som går varannan timme. Här går modernaste tvåvåningsvagnar med ellok littera 146. Det tillkommer elektriska regionaltåg mellan Magdeburg, Stendal och Wittenberge samt Stendal till Wittenberge (delvist fram till Uelzen). Några är lokdragna, men merparten är elmotorvagnar littera 425. På delsträckan Wittenberge - Stendal - Magdeburg och vidare till Schönebeck-Salzelmen är de klassifierade som S-Bahn.
Dem oelektrifierade linjerna till Tangermünde och via Oebisfelde till Braunschweig drivs av dieselmotorvagnar littera 642 (Desiro). December 2018 kommer Abellio att ta över linjen till Braunschweig.
Efter en annan upphandling drivs regionaltrafiken till Rathenow av ODEG. Det gå antingen littera 646 eller 650.


(Text: Sören Heise, december 2016)

Bahnhof Stendal
Bygget av
Stasjonen åpnet1871
Nummer
Byggeår
Antall daglige togstopp:Ca 220
Antall spor med plattform:8
Jernbanestrekinger ved Stendal: Berlin-Lehrter Eisenbahn (KBS 202, KBS 301)
Magdeburg-Wittenbergesche Eisenbahn (KBS 305)
Bahnstrecke Stendal–Uelzen (KBS 305)
Stendal-Tangermünder Eisenbahn (KBS 269)
Bahnstrecke Stendal–Niedergörne
Anmerkning/bevart
[bilde]
[bilde]

Beskrivelse

Den äldsta linjen i Stendal byggdes av Magdeburg-Wittenbergesche Eisenbahn-Gesellschaft och går mellan Magdeburg, Stendal och, ni gissade rätt, Wittenberge. 7 juli 1849 öppnades delsträckan Magdeburg - Seehausen varmed Stendal fick sin första järnväg. 5 augusti följde fortsättningen till Elbe, men först 25 oktober 1851 öppnades bron över strömmen. Linjen elektrifierades 1982 fram till Stendal och 1987 till Wittenberge.
Järnvägsstationen låg sydöst om staden (på centralverkstadens område). När Magdeburg-Halberstädter Eisenbahngesellschaft (som under tiden hade övertagit linjen till Wittenberge) fick koncessionen för Lehrter Bahn, järnvägen som går raka vägen mellan Hannover och Berlin, valde man att flytta Stendals station. Sedan dess används den befintliga stationen söder om stadscentret. 
Lehrter Bahn öppnades i flera avsnitt: 1 februari 1871 mellan Spandau, Stendal och Gardelegen, 15 juli samma år till en förort öst om Spandau som heter Berlinoch 1 december resten av linjen mellan Gardelegen och Lehrte (där i dag de första resenärer för Hannover går mot dörren). Parallelt till linjen ligger den nya höghastighetsbanan (så länge den finns) mellan Hannover och Berlin. Den öppnades 24 maj 1998 mellan Hannover och Stendal, sedan 27 september 1998 är det planenlig drift på hela linjen. Den gamla linjen (s.k. Stammstrecke) moderniserades samtidigt, men elektrifierades inte (undantagen är naturreservatet öster om Rathenow där höghasighetsbanan inte byggdes och anslutningarna av Stendal).

Redan 15 mars 1870 öppnades linjen Stendal - Salzwedel som är del av den s.k. Amerikalinjen till Bremen. Där kunde man byta till Ellis Island. Persontrafiken mellan Salzwedel och Langwedel (två mil från Bremen) öppnades 15 maj 1873. Efter 1945 stängdes linjen över demarkationslinjen, först 19 december 1999 kom avsnittet i drift igen, med eldrift. Avsnittet Stendal - Salzwedel har eldrift sedan 18 december 1997.

Det saknas två bolag. Linjen till Tangermünde (ett besök i staden rekommenderas!) öppnades 7 april 1886 av Stendal-Tangermünder Eisenbahn-Gesellschaft och förstatligades år 1949. Det andra bolaget är Stendaler Kleinbahnen vars "centralstation" var Stendals östra station. Bolaget bildades när två enskilda järnvägar gick samman.

Den yngre är gamla Kleinbahn-AG Stendal–Arendsee. Den grundades 1906, trafiken började 1908. 25 november mellan Stendal och Lückstedt-Dewitz (en station som ligger mellan Lückstedt och Dewitz, orterna man behöver inget veta om redan i Stendal) och 8 december 1908 fram till Arendsee. Persontrafiken mellan Klein Rossau (här möttes linjen Osterburg - Pretzier) och Arendsee slutade 28 maj 1978, mellan Stendal och Klein Rossau 26 maj 1979. Godstrafiken slutade i början av 1990-talet, linjen har numera demonterats.

Den andra järnvägen gick mellan Stendal Ost och Arneburg. Invigningen som meterspårig smalspårsjärnväg skedde 8.8.99. 2 maj 1914 invigdes den normalspåriga banan. Linjen lades ned 1 oktober 1972. Men det var inte slutet. Delarna av banan ingår i linjen Stendal - Niedergörne som öppnades 3 januar 1977 och byggdes åt kärnkrafverket som byggdes nordöst om Stendal (det färdigställdes aldrig). Linjen använder på den första biten ut ur Stendal banan till Wittenberge innan den svänger mot nordost. Persontåg gick fram till slutet av året 1999, godstrafik finns kvar.


Persontrafiken drivs mestadels av Deutsche Bahn. DB Fernverkehr är operatören av IC-tågen Amsterdam - Berlin som går varannan timme. Det tillkommer enstaka ICE- och IC-tåg, mestadels mellan Ruhrområdet och Berlin.

Regionaltrafiken drivs till största delen av Elbe-Saale-Bahn, ett dotterbolag av DB Regio Südost. Paradlinjen är RE-förbindelsen mellan Magdeburg, Stendal, Salzwedel och Uelzen som går varannan timme. Här går modernaste tvåvåningsvagnar med ellok littera 146. Det tillkommer elektriska regionaltåg mellan Magdeburg, Stendal och Wittenberge samt Stendal till Wittenberge (delvist fram till Uelzen). Några är lokdragna, men merparten är elmotorvagnar littera 425. På delsträckan Wittenberge - Stendal - Magdeburg och vidare till Schönebeck-Salzelmen är de klassifierade som S-Bahn.
Dem oelektrifierade linjerna till Tangermünde och via Oebisfelde till Braunschweig drivs av dieselmotorvagnar littera 642 (Desiro). December 2018 kommer Abellio att ta över linjen till Braunschweig.
Efter en annan upphandling drivs regionaltrafiken till Rathenow av ODEG. Det gå antingen littera 646 eller 650.


(Text: Sören Heise, december 2016)

Bahnhof Stendal
Bygget av
Stasjonen åpnet1871
Nummer
Byggeår
Antall daglige togstopp:Ca 220
Antall spor med plattform:8
Jernbanestrekinger ved Stendal: Berlin-Lehrter Eisenbahn (KBS 202, KBS 301)
Magdeburg-Wittenbergesche Eisenbahn (KBS 305)
Bahnstrecke Stendal–Uelzen (KBS 305)
Stendal-Tangermünder Eisenbahn (KBS 269)
Bahnstrecke Stendal–Niedergörne
Anmerkning/bevart


Bahnhof Stendal
Stendals stationshus i kvällssolen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 6 bilder - se alle
Bahnhof Stendal, 21.5.2011
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bahnhof Stendal, 21.5.2011
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Stendal -> stasjonsforplass
I alt 1 bilde
Stendal: Stationsplatsen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Stendal -> plattformer
Stendal: Den gamla tunneln ska renoveras. Man har problem med grundvattnet
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 12 bilder - se alle
101 008 och 101 039, Stendal, 21.5.2011
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Man arbetar med att förlänga gångtunneln
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Den gamla tunneln ska renoveras. Man har problem med grundvattnet
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Stendal -> Tangermünde - plattformer
Stendal: Säckspåret som används av Tangermünde-tågen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Säckspåret som används av Tangermünde-tågen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Stationen sett från Tangermünde-perrongen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Stendal -> stillverk
I alt 1 bilde
Stendal: Centralställverket, ur drift
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Stendal -> depot
Stendal: Två rälsbussar vid östra lokstallet
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Vändskiva vid gamla depån
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Två rälsbussar vid östra lokstallet
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Stendal -> Röxer Tunnel
Stendal: Rampen till gångtunneln
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 8 bilder - se alle
Stendal: Nergång till Röxer Tunnel
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Röxer Tunnel
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Stendal: Gamla Röxer Tunnel (i bakgrunden) är fortfarande öppet
© Sören Heise
Finn i Postvogna




DR kontorhus i Eisenbahnstraße
I alt 1 bilde
Stendal: Konstorshus i Eisenbahnstraße
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Stendal -> oversikt
Stendal: Fotoplats och fotomotiv
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Bf. Stendal på maps.google: sekkspor
© Bodo G. Meier
Finn i Postvogna
Stendal: Fotoplats och fotomotiv
© Sören Heise
Finn i Postvogna



andre
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Booking.com
Booking.com