Jernbane.net

Hjem > Tyskland > Stasjoner i Tyskland : E - F - G - H - I > Freiburg (Breisgau) Hauptbahnhof
Støtt oss
Ukens Bilde
ukens bilde
EL16 2209 med 5804 i Sundland
Fotograf: Jon-Andreas Sognnæs

Tidligere Ukens Bilde

Dagens bilde
dgens bilde
Tmy 105.110 sør for Vålberg
Fotograf: Jørn Ole Steina

Tidligere Dagens Bilde


Siste opplastninger
Siste innlegg
facebook

Freiburg (Breisgau) Hauptbahnhof
[bilde]

Beskrivelse

Badische Hauptbahn är Freiburgs viktigaste järnvägslinje. Den trafikerar Baden mellan Mannheim och Konstanz och går mera eller mindre tät vid Rhenen. Freiburg är en av platserna där floden är rätt långt borta, staden ligger närmare Schwarzwald. Banans byggandet började norrifrån, den öppnades i många avsnitt:
Mannheim - Heidelberg 12 september 1840,
Heidelberg - Karlsruhe 10 april 1843,
Karlsruhe - Rastatt 1 maj 1844,
Rastatt - Baden-Baden (Oos) 6 maj 1844,
Baden-Baden (Oos) - Offenburg 1 juni 1844,
Offenburg - Freiburg 1 augusti 1845,
Freiburg - Müllheim 1 juni 1847,
Müllheim - Schliengen 15 juni 1847,
Schliengen - Efringen-Kirchen 8 november 1848,
Efringen-Kirchen - Haltingen 22 januari 1851.

Här blev det ett litet uppehåll. Det fanns två problem. Det ena var linjeförningen, det andra spårvidden. Detta eftersom Baden var den enda staten i området som satsade på 1,6 meter. I början försökte man att övertyga dem andra att man var rätt innan man insåg att det var man själv som hade fel och bytte 1854/1855 till dem vanliga 1435 millimetrar. Då hade beslutet redan fattats att linjen skulle föras två gånger över schweiziskt territorium: Via Basel och via Schaffhausen. Så kunde invigsningståget fortsätta:

Haltingen - Basel Badischer Bf. 20 februari 1855,
Basel Badischer Bf. - Bad Säckingen 4 februari 1856,
Bad Säckingen - Waldshut 30 oktober 1856 och
Waldshut - Konstanz 13 juni 1863.

Bandelen Mannheim - Basel elektrifierades år 1958. Mellan Konstanz och Singen används kontaktledningen sedan 25 september 1977, mellan Singen och Schaffhausen sedan 24 september 1989 och mellan Schaffhausen och Erzingen sedan 15 december 2013.

En godsbana som öppnades år 1905 passerar Freiburg lite längre i väst, den elektrifierades parallelt med stambanan.

Freiburgs stationshus förstördes år 1945 och ersattes av ett provisoriskt. Detta revs år 1999 och följdes av ett stort komplex (med två höghus) som delvis används som centralstation. Som kontrast har perrongen 4/5 ett trätak kvar.

En av dem två sidobanor som börjar i Freiburg har också elektrifierats. Detta är Höllentalbahn som går upp i Schwarzwald. Denförs delen via Titisee till Neustadt öppnades 21 maj 1887. Fram till 1933 hade linjen kuggstångsdrift mellan Hirschsprung och Hinterzarten, avsnittet var rätt brant. Man ombyggde banan som fick delvist en ny tracé, samtidigt elektrifierades den och samtidigt Dreiseenbahn som avgår i Titisee (den hade öppnats fram till Seebrugg 2 december 1926 och förlängdes aldrig till S:t Blasien som det vartänkt) med 20 kV/50 Hz som försöksdrift. Man hade bara fyra ellok (littera E 244) varför det tillkom fortfarande ångloksdrift. 20 maj 1960 byttes till då vanliga 15 kV/16 2/3 Hz.
Också fortsättningen från Neustadt till Donaueschingen (den öppnades 20 augusti 1901, men Donaueschingen - Hüfingen hade redan öppnats 18 oktober 1892 för anslutning till privatägda Bregtalbahn) räknas som Höllentalbahn, själv om dalen är långt borta. Denna bandel har dieseldrift, man måste i alla fall byta i Neustadt.

I motsatt riktning fanns en gång en järnvägslinje till Colmar. 14 september 1871 öppnades som första steg en privatägd bana till Breisach. Denna fick senare i Gottenheim och Breisach anslutning till Kaiserstuhlbahn som har i Riegel anslutning till Badische Hauptbahnhof. Fortsättningen över Rhenen till Colmar (som då hette Kolmar) öppnades 7 januari 1878. 1881 övertogs linjen av Badens statliga järnvägsbolag som skötte driften redan från början.
Bron över Rhenen sprängdes år 1945, numera är det landsvägen som korsar floden på denna plats. På franska sidan (där Vaubans fästningsstad Neuf-Brisach ligger) slutade persontrafiken år 1969.


------------


Vad är det för fordon som man kan se på stationen (bortsett från enstaka tågpar som EC-tågen Hamburg - Schweiz eller TGV till Paris)? Münstertalbahn trafikeras av SWEG med Talent 2-elmotorvagnar. SWEG-dotterbolaget Breisgau-S-Bahn trafikerar banorna till Waldkirch och till Breisach med dieselmotorvagnar littera 650 Regioshuttle), delvist med fem eller sex fordon som ett tåg. Det planeras att elektrifiera banorna, men det blir dyrare och dyrare.

I Freiburg stannar ICE-förbindelsen Mannheim - Basel som har timmestrafik. Norr om Mannheim trafikeras Amsterdam, Dortmund och Berlin. Söder om Basel fortsätter ICE 1 till Zürich eller Interlaken (men bara om förseningen är inte för starkt) medan ICE 3 återvänder till Tyskland. Det tillkommer varannan timme ICE mellan Hamburg och Zürich, delvist inte fram till Zürich, andra fram till Kiel.

Regionaltrafiken på stambanan (man kommer normalt till Offenburg och Basel Badischer Bf., av och till fram till SBB och Karlsruhe) ochupp till Neustadt och Seebrugg utförs av DB Regio, så också grenen från Müllheim till Neuenburg på banan till Mulhouse. Det går endast lokdragna tåg (111, 143, 146) med olika fordon från ganska gammalt till rätt nytt.

[bilde]

Beskrivelse

Badische Hauptbahn är Freiburgs viktigaste järnvägslinje. Den trafikerar Baden mellan Mannheim och Konstanz och går mera eller mindre tät vid Rhenen. Freiburg är en av platserna där floden är rätt långt borta, staden ligger närmare Schwarzwald. Banans byggandet började norrifrån, den öppnades i många avsnitt:
Mannheim - Heidelberg 12 september 1840,
Heidelberg - Karlsruhe 10 april 1843,
Karlsruhe - Rastatt 1 maj 1844,
Rastatt - Baden-Baden (Oos) 6 maj 1844,
Baden-Baden (Oos) - Offenburg 1 juni 1844,
Offenburg - Freiburg 1 augusti 1845,
Freiburg - Müllheim 1 juni 1847,
Müllheim - Schliengen 15 juni 1847,
Schliengen - Efringen-Kirchen 8 november 1848,
Efringen-Kirchen - Haltingen 22 januari 1851.

Här blev det ett litet uppehåll. Det fanns två problem. Det ena var linjeförningen, det andra spårvidden. Detta eftersom Baden var den enda staten i området som satsade på 1,6 meter. I början försökte man att övertyga dem andra att man var rätt innan man insåg att det var man själv som hade fel och bytte 1854/1855 till dem vanliga 1435 millimetrar. Då hade beslutet redan fattats att linjen skulle föras två gånger över schweiziskt territorium: Via Basel och via Schaffhausen. Så kunde invigsningståget fortsätta:

Haltingen - Basel Badischer Bf. 20 februari 1855,
Basel Badischer Bf. - Bad Säckingen 4 februari 1856,
Bad Säckingen - Waldshut 30 oktober 1856 och
Waldshut - Konstanz 13 juni 1863.

Bandelen Mannheim - Basel elektrifierades år 1958. Mellan Konstanz och Singen används kontaktledningen sedan 25 september 1977, mellan Singen och Schaffhausen sedan 24 september 1989 och mellan Schaffhausen och Erzingen sedan 15 december 2013.

En godsbana som öppnades år 1905 passerar Freiburg lite längre i väst, den elektrifierades parallelt med stambanan.

Freiburgs stationshus förstördes år 1945 och ersattes av ett provisoriskt. Detta revs år 1999 och följdes av ett stort komplex (med två höghus) som delvis används som centralstation. Som kontrast har perrongen 4/5 ett trätak kvar.

En av dem två sidobanor som börjar i Freiburg har också elektrifierats. Detta är Höllentalbahn som går upp i Schwarzwald. Denförs delen via Titisee till Neustadt öppnades 21 maj 1887. Fram till 1933 hade linjen kuggstångsdrift mellan Hirschsprung och Hinterzarten, avsnittet var rätt brant. Man ombyggde banan som fick delvist en ny tracé, samtidigt elektrifierades den och samtidigt Dreiseenbahn som avgår i Titisee (den hade öppnats fram till Seebrugg 2 december 1926 och förlängdes aldrig till S:t Blasien som det vartänkt) med 20 kV/50 Hz som försöksdrift. Man hade bara fyra ellok (littera E 244) varför det tillkom fortfarande ångloksdrift. 20 maj 1960 byttes till då vanliga 15 kV/16 2/3 Hz.
Också fortsättningen från Neustadt till Donaueschingen (den öppnades 20 augusti 1901, men Donaueschingen - Hüfingen hade redan öppnats 18 oktober 1892 för anslutning till privatägda Bregtalbahn) räknas som Höllentalbahn, själv om dalen är långt borta. Denna bandel har dieseldrift, man måste i alla fall byta i Neustadt.

I motsatt riktning fanns en gång en järnvägslinje till Colmar. 14 september 1871 öppnades som första steg en privatägd bana till Breisach. Denna fick senare i Gottenheim och Breisach anslutning till Kaiserstuhlbahn som har i Riegel anslutning till Badische Hauptbahnhof. Fortsättningen över Rhenen till Colmar (som då hette Kolmar) öppnades 7 januari 1878. 1881 övertogs linjen av Badens statliga järnvägsbolag som skötte driften redan från början.
Bron över Rhenen sprängdes år 1945, numera är det landsvägen som korsar floden på denna plats. På franska sidan (där Vaubans fästningsstad Neuf-Brisach ligger) slutade persontrafiken år 1969.


------------


Vad är det för fordon som man kan se på stationen (bortsett från enstaka tågpar som EC-tågen Hamburg - Schweiz eller TGV till Paris)? Münstertalbahn trafikeras av SWEG med Talent 2-elmotorvagnar. SWEG-dotterbolaget Breisgau-S-Bahn trafikerar banorna till Waldkirch och till Breisach med dieselmotorvagnar littera 650 Regioshuttle), delvist med fem eller sex fordon som ett tåg. Det planeras att elektrifiera banorna, men det blir dyrare och dyrare.

I Freiburg stannar ICE-förbindelsen Mannheim - Basel som har timmestrafik. Norr om Mannheim trafikeras Amsterdam, Dortmund och Berlin. Söder om Basel fortsätter ICE 1 till Zürich eller Interlaken (men bara om förseningen är inte för starkt) medan ICE 3 återvänder till Tyskland. Det tillkommer varannan timme ICE mellan Hamburg och Zürich, delvist inte fram till Zürich, andra fram till Kiel.

Regionaltrafiken på stambanan (man kommer normalt till Offenburg och Basel Badischer Bf., av och till fram till SBB och Karlsruhe) ochupp till Neustadt och Seebrugg utförs av DB Regio, så också grenen från Müllheim till Neuenburg på banan till Mulhouse. Det går endast lokdragna tåg (111, 143, 146) med olika fordon från ganska gammalt till rätt nytt.



Stationshuset
Freiburg: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Freiburg: Stationshusets ingång
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Freiburg: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Freiburg: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Perronger
Freiburg: Vy mot syd, i bakgrunden syns depån
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 9 bilder - se alle
Freiburg: Vy över stationen med 143 350
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Freiburg: Vy över perrongerna med 146 109
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Freiburg: Stationshuset
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Spårvägshållplatsen
Freiburg: Spårvägen stannar på en bro över stationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Freiburg: Spårvägen stannar på en bro över stationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Freiburg: Bron där spårvagnarna stannar
© Sören Heise
Finn i Postvogna



andre
Freiburg: En plats nära solen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Freiburg: En plats nära solen
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Freiburg: Två gamla vagnshallar som byggdes år 1845 finns kvar
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Freiburg: Fjärrbuss vid busstationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna



Booking.com
Booking.com