Jernbane.net

Hjem > Tyskland > Baner og stasjoner > 356 Sollingbahn Bodenfelde - Northeim
Støtt oss
Ukens Bilde
ukens bilde
EL16 2209 med 5804 i Sundland
Fotograf: Jon-Andreas Sognnæs

Tidligere Ukens Bilde

Dagens bilde
dgens bilde
Ulke Nr.11 i fullt driv!
Fotograf: Aksel Lister

Tidligere Dagens Bilde


Siste opplastninger
Siste innlegg
facebook

356 Sollingbahn Bodenfelde - Northeim

Banans historia

Sollingbahn har i dag endast lokal betydelse. DB Regio kör en tvåtimmestrafik mellan Bodenfelde, Hardegsen, Northeim, Herzberg och Nordhausen (dieselmotorvagnar littera 648). Det tillkommer några tåg för pendlare och skolbarn.

Banan mellan Northeim, Bodenfelde och Ottbergen öppnades 15 januari 1878. Det var tretton år efter det första järnvägsprojektet i regionen som skulle sammanbinda Hannöversche Südbahn (Hannover - Göttingen - Kassel) med järnvägsnätet i Westfalen. Som så ofta var det några projekt som kom och gick innan man började att bygga en järnväg. Städerna vid Sollings södra slut anmälde 1869 sitt intresse i en järnväg. 1872 fattades beslutet att bygga dagens bana. Den hade nackdelen att den svänger starkt mot syd. Problemet med den alternativa varianten norr om Solling var att den gick genom glesbygden och skulle därför inte ha någon större lokaltrafik. 1873 tilldelades koncessionen och man började med byggandet. Det var två tunnlar och två större broar som ligger på linjen. Det tog några år, men hösten 1877 var banan nästan helt klart. Med den nya banan hade man en rak förbindelse mellan Ruhrområdet och regionen Halle/Leipzig som användes mest för godståg. Fram till 1970-talet var banan känd för tunga godståg, Ottbergen i väst en känd ångloksdepå. Mellan Ottbergen och Northeim gick i motsatsen i brjan endast två lokaltåg i varje riktning. Dubbelspårsutbyggandes kom redan 1886; banvallen, tunnlarna och broarna hade redan byggts för två spår.
Betydelsen för den nationala persontrafiken var rätt lång, men under 1930-talet gick ett Eilzug-par Paderborn - Nordhausen samt ett nattlig expresståg Düsseldorf - Dresden via vår bana.
Efter kriget tog det tid innan banan kunde trafikeras i helheten. Godstrafiken fanns kvar, också några fjärrtåg. Snabb påverkade snationernas läge långt utanför städerna trafiken: I Wirtschaftswunder blev det allt vanligare att ha en bil. Redan 1952 infördes de första rälsbussarna i lokaltrafiken. Senare glesades tidtabellen ut, stopp med liten efterfråga försvann. Andra fordon kom. Under mitten av 1980-talet och kort efter sekelskiftet 2000 funderades att lägga ner banan, men så kom det inte. Men sedan 1988 trafikeras bara ett spår. Tågen gick endast kortare sträckor. Det och nödvändiga byten förlängde restiderna. 1993 kom moderna dieselmotorvagnar, littera 628.4. Efter en upphandling går sedan 2004 littera 648. Sedan december 2013 är bytet i Bodenfelde obligatoriskt eftersom timmestrafiken mellan Göttingen och Ottbergen infördes.

Som sagt ligger Hardegsens station en bit utanför stadscentret, stationshuset privatägs. April 1993 togs dem mekaniska ställverken Ho (Hardegsen Ost) och Hwf (Hardegsen West Fahrdienstleiter) ur drift, efter 90 år. In i ställverket Hwf flyttade det nya ställverket Hf. Det finns - i motsatsen till Ho - kvar, men utan funktion sedan banan anslutades till ESTW Göttingen oktober 2008. Industrispåret som fanns är historia. Kortfattat: En station ute på landet som så många andra.

(Text: Sören Heise, februari 2017)

Banans historia

Sollingbahn har i dag endast lokal betydelse. DB Regio kör en tvåtimmestrafik mellan Bodenfelde, Hardegsen, Northeim, Herzberg och Nordhausen (dieselmotorvagnar littera 648). Det tillkommer några tåg för pendlare och skolbarn.

Banan mellan Northeim, Bodenfelde och Ottbergen öppnades 15 januari 1878. Det var tretton år efter det första järnvägsprojektet i regionen som skulle sammanbinda Hannöversche Südbahn (Hannover - Göttingen - Kassel) med järnvägsnätet i Westfalen. Som så ofta var det några projekt som kom och gick innan man började att bygga en järnväg. Städerna vid Sollings södra slut anmälde 1869 sitt intresse i en järnväg. 1872 fattades beslutet att bygga dagens bana. Den hade nackdelen att den svänger starkt mot syd. Problemet med den alternativa varianten norr om Solling var att den gick genom glesbygden och skulle därför inte ha någon större lokaltrafik. 1873 tilldelades koncessionen och man började med byggandet. Det var två tunnlar och två större broar som ligger på linjen. Det tog några år, men hösten 1877 var banan nästan helt klart. Med den nya banan hade man en rak förbindelse mellan Ruhrområdet och regionen Halle/Leipzig som användes mest för godståg. Fram till 1970-talet var banan känd för tunga godståg, Ottbergen i väst en känd ångloksdepå. Mellan Ottbergen och Northeim gick i motsatsen i brjan endast två lokaltåg i varje riktning. Dubbelspårsutbyggandes kom redan 1886; banvallen, tunnlarna och broarna hade redan byggts för två spår.
Betydelsen för den nationala persontrafiken var rätt lång, men under 1930-talet gick ett Eilzug-par Paderborn - Nordhausen samt ett nattlig expresståg Düsseldorf - Dresden via vår bana.
Efter kriget tog det tid innan banan kunde trafikeras i helheten. Godstrafiken fanns kvar, också några fjärrtåg. Snabb påverkade snationernas läge långt utanför städerna trafiken: I Wirtschaftswunder blev det allt vanligare att ha en bil. Redan 1952 infördes de första rälsbussarna i lokaltrafiken. Senare glesades tidtabellen ut, stopp med liten efterfråga försvann. Andra fordon kom. Under mitten av 1980-talet och kort efter sekelskiftet 2000 funderades att lägga ner banan, men så kom det inte. Men sedan 1988 trafikeras bara ett spår. Tågen gick endast kortare sträckor. Det och nödvändiga byten förlängde restiderna. 1993 kom moderna dieselmotorvagnar, littera 628.4. Efter en upphandling går sedan 2004 littera 648. Sedan december 2013 är bytet i Bodenfelde obligatoriskt eftersom timmestrafiken mellan Göttingen och Ottbergen infördes.

Som sagt ligger Hardegsens station en bit utanför stadscentret, stationshuset privatägs. April 1993 togs dem mekaniska ställverken Ho (Hardegsen Ost) och Hwf (Hardegsen West Fahrdienstleiter) ur drift, efter 90 år. In i ställverket Hwf flyttade det nya ställverket Hf. Det finns - i motsatsen till Ho - kvar, men utan funktion sedan banan anslutades till ESTW Göttingen oktober 2008. Industrispåret som fanns är historia. Kortfattat: En station ute på landet som så många andra.

(Text: Sören Heise, februari 2017)



Bodenfelde (26,9)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Vernawahlshausen † (31,3)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Uslar (35,5)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Volpriehausen (42,1)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Schlarpe † (43,2)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Ertinghausen † (45,8)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Hardegsen (48,6)
Hardegsen: Ställverket. I drift 1903 - 1993 mekanskt, sedan fram till 2008 ljussignaler
© Sören Heise
Finn i Postvogna
I alt 9 bilder - se alle
Hardegsen: Resenären har just klivit av och tar en bild. Tåget fortsätter till Bodenfelde
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hardegsen: Vid plankorsningen ligger busshållplatsen "Bahnhof"
© Sören Heise
Finn i Postvogna
Hardegsen: Stationen
© Sören Heise
Finn i Postvogna




Moringen † (55,1)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Berwartshausen † (57,9)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Bru over Leine
I alt 1 bilde
Brua over Leine-elven
© Bodo G. Meier
Finn i Postvogna



Northeim (Han) (64,0)
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




andre
Foreløpig ingen bilder i galleriet.
Vi venter på ditt bidrag.




Booking.com
Booking.com