Sören Heise
09. March 2013, kl. 13:57
Hej,
så är det dags för resans sista del. I dag återvänder vi till stationen Almere Centrum och med tågbyten i Zwolle och Deventer når vi Intercityy-tåget tillbaka till Tyskland.
Del 1 finns
här och del 2
här.
------------
77 Torget i Almere.
Staden och stationen Almere verkar vara moderna, det finns inget gammalt. Det är logiskt, för 100 år sedan var det vatten där staden ligger. Efter Andra världskriget växte befolkningen i regionen stark så att man utvann nytt land, två stora poldrar bildar i dag ön Flevoland i vars västra del Almere ligger. Staden grundades år 1975 och har i dag nästan 200.000 invånare med stigande tendens.
Järnvägslinjen Weesp - Almere - Lelystad (den andra stora staden på Flevoland) öppnades 1987 och anslutar i Weesp till det gamla nätet. För några år sedan öppnades en kort kurva som mögliggör direkta tåg Utrecht - Hilversum - Almere. Denna linje trafikeras varje halvtime. December 2012 öppnades en ny station, Almere Poort, som trafikerar ett nytt bostadsområde som är under byggnad och samtidigt förlängdes banan från Lelystad till Zwolle (
Hanzelijn). Deta möjliggör en snabbare förbindelse mellan Amsterdam och nordöstra Nederländerna.
78 Perronghallen sett från gatan...
79 ...och från perrongen.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
80 En Sprinter Lighttrain. Inte det vackraste fordon. Serien levererades utan toalett.
81 Väntsal.
Mellan Almere och Lelystad går det sex tåg i timmen, så man måste inte vänsta en lång tid.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
82 Stationen Lelystad Centrum byggdes i samma stil som Almere Centrum. Jag fortsatte omedelbart med tåget till Zwolle (som jag kunde väntat på i Almere).
83 Strax innan vi ankommer i Zwolle ser vi den gamla gatubron över IJssel.
84 På stationsplatsen väntar bussarna på resenärer. Solen står redan djupt.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
85 Stationshuset.
86 Inne.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
87 Perronghallen. Det är få människor här eftersom trappan till spåren ligger öster om den.
88 paraplu. old dutch. deo spray. tandenborstel. fietslampje.
Lite konstiga saker som erbjuds i automaten.
89 Ovanför spåren en tillfällig gångbro.
Stationen Zwolle är under ombyggnad.
En tredje perrong togs i drift december 2012, just nu pågår arbaten för en ny gångtunnel och en annan ny perrong.
Den första järnvägslinjen i Zwolle (mellan Utrecht och Kampen) öppnades år 1864. Två år senare öppnades statsbanans station vid linjen Arnhem - Leeuwarden. Båda bolag kom att använda denna station som säckstation.
1881 öppnades förbindelsen till Almelo, 1889 linjen till Apeldoorn som numera har lagts ner och 1903 banan till Stadskanaal. Denna är i drift fram till Emmen, sedan december körs tågen av Arriva.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
90 I mitten av perrongen ligger växlar. Tillsammans med perronglösa spår möjliggär det att två tåg använder samma spår.
91 Till höger regionaltåget till Groningen och till vänster snabbtåget till Coevorden (endast under rusningstiden).
92 Perronghallen sett från gångbron.
93 Gångbron.
94 En vy in i tunneln som är under byggnad.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
95 Perronghallen sett från nordväst.
96 Nordvästra utfarten med ställverk. Jag är osäkert om det används fortfarande, mitt intryck är att många stationer fjärrstyrs.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
97 Samtidigt ankommer regionaltåget från Raalte (t.v., banan till Almelo kan efter tre års avstäning från och med början av April köras igen hela vägen med tåg) och Intercity-tåget från Roosendaal. Båda tåg återvänder efter få minuters tid. Jag tar IC-tåget fram till Deventer. Där har jag ca 35 minuter innan tåget till Tyskland går.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
98 Den nergående solen skiner på stationshuset i Deventer.
5 augusti 1865 öppnades banan mellan Arnhem och Deventer som 1866 förlängdes till Zwolle. 1887/1888 följde linjen Apeldoorn - Almelo. Mellan 1910 och 1935 (!) fanns det en lokalbana norrut, via Raalte till Ommen.
Stationshuset i Deventer invigdes år 1914. Arkitektoniskt sett finns det mycket bevarat ur denna tid. Flertalet av tågen stannar vid den enda mittperrongen.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
99 Inne i stationshuset.
100 Gångtunneln.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
101 En minnestavloa över järnvägsanställda från stationen som dödades under kriget.
102 Trappan upp till perrongen.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
103 Det var den största förseningen jag såg denna dag. Tåget kom från Tyskland.
104 Väntsalen 1 och 2 klass. I dag bokhandeln.
105 Väntsalen 3 klass.
106 WC.
|
Om du vil delta aktivt, se bilder i fullformat, kommentere bilder, og skrive i våre Postvogner logger du inn.
Som registrert og aktiv deltaker får du det aller beste av jernbane.net
107 En vy mot perrongens slut. Lägg märke på de små signalerna.
108 Lite grönt. Mitt intryck är att det fanns tidigare ett säckspår här.
109 Ett regionaltåg väntar på att IC-tåget Berlin - Amsterdam går förbi. Lägg märke på bänken.
110 I en annan byggnad på perrongen låg stinsens kontor.
------------
Vi lämnar nu Deventer med IC-tåget tillbaka till Tyskland.
111 Biljetterna.
För första etappen till Bad Bentheim fick jag tre dagar före resan en
Sparpreis (kan ej ombokas) för 19 Euro. Över gränsen åkte jag med Grenslanx-Express-tarif.
Rundresan skedde med ett
Blokker-Ticket (dagsbiljett för järnvägen till reducerat pris), för hemresan blev det en tysk biljett från gränsen. Sådan en biljett till och en annan Blokker-Ticket ligger hos mig så det blir troligtvis en annan reseberättelse. Tyvärr skall vintern återkomma så vi får se vad det blir.
------------
Trots detta en liten facit:
Punktligheten uppfann jag som negativt. Men detta gäller endast tågen från Tyskland.
Ovanligt är att inte varje tåg har en toalett, själv om restiden är en timme eller längre. Men man kan se Nederländernas järnväg som ett stort pendeltågssystem (det går f.ö. inte att boka plats för inrikesresor).
Renheten ombord några tåg var inte den bästa.
Positivt ser jag renheten på stationerna och inrikestågens punktlighet (man kan planera med två minusters-anslutningar). Jag var förvånad över att det fanns ibland få perronger.
Tågens komfort var helt oker beroende på restiden.
OV-chipkaart (en elektronisk biljett för alla trafikslag på fastlandet) kan jag inte bedöma. Man kommer att blir vant till att checka in och ut, men själv tycker jag inte gott om sådana systemer (samma sak med perrongspärrar).
Mvh, Sören
